Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den f5rre arrendera ut sin egendom, kunde han betinga sig ett
arrende, som vore sä mycket högre än den summa, hvilken den
senare kunde betinga sig, som hans inkomst är större än den
señares. Under närvarande förhållanden finnes det oändligt många olika
slag af jord, hvilka hafva olika företräden, men det gifves
naturligen ett slags jord, som är den sämsta, den minst gifvande
af alla. Denna jord nämnes odlingsgränsen. Denna jord lemnar
ingen jordränta; den inkomst, som af dess odlande erhålles, är
arbetslön och kapitalränta. Jord af hvarje annat slag lemnar
ett plus utöfver det, som denna sämsta jord lemnar, och detta
öfver-skott är jordränta, ty denna extra inkomst grundar sig endast
på jordens bättre beskaffenhet, icke på dess bättre brukande.
Jordräntans karakter är redan af definitionen derpå klar och
tydlig, fast den genom här anförda exempel blifvit tydligare.
Den erhålles utan någon jordegarens förtjenst eller värdighet;
det är endast och allenast hans eganderätt till jorden, som sätter
honom i stånd att uppbära den, och han uppbär dén, vare sig
han sjelf odlar jorden eller icke, ty i ena fallet fär han den
under form af en jordens betydligare afkastning, i andra fallet
ingår den i den betalade arrendesumman. Det blir således
jordens eller naturkraftens naturliga beskaffenhet, som afgör jord-
* räntans storlek. Men vi skola icke fatta detta uttryck »naturlig
beskaffenhet» i en allt för trång bemärkelse, ej heller skola vi,
då vi tala om jordränta, endast fasta oss vid den ränta, som
jord vid odling lemnar, ty eganderätt till andra naturliga krafter
såsom t ex. ett vattenfall, en grufva, etc., lemnar ock inkomst,
som till stor del icke är annat än jordränta. Jordens eller i
allmänhet naturkraftens läge har stort inflytande, då det gäller att
af-göra dess värde. I en stad är det blotta utrymmet, som tages
i anspråk; jordens alstrande kraft lemnas obegagnad, *men för
blotta utrymmet betalas betydliga summor åt jordegaren. De
producerande samhällsklasserna äro villiga att för den förmånen
att fä arbeta just på den bestämda platsen afstå en så
betydande del af deras arbetes resultat
Jorden eller i allmänhet naturen är en oundgänglig
förutsättning, för att så väl arbete som kapital skola kunna lemna
någon som helst inkomst; utan den kunna icke kapital och
arbete åstadkomma den enklaste förnödenhet Naturen är det,
som ytterst lemnar betalning åt allt arbete och gör, att kapitalet
tillväxer. Men egaren till naturkraften kommer såsom en
nödvändig följd af den ekonomiska principen att af sin förmånliga
ställning draga så stor vinst som möjligt; så stor del som han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
