- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1885 /
760

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Den inverkan, som denna jordräntans indragning till staten
skulle, hafva så väl på produktionen, hvilken enligt G. skulle
blifva ofantligt mycket mera betydande, som isynnerhet på
fördelningen, framställes af förf. i de mest hänförda skildringar.
Den djupa tro på hans egen framställning, den säkra
förhoppning, han sätter till en sådan framtid, den tillit till
mensklig-hetens ädlare egenskaper, som han hyser, gör denna afdelning
till kanske den mest tilldragande i boken. Mån måste vara
bra förtorkad i sitt hjerta för att icke, åtminstone ett ögonblick,
kunna glädja sig åt ett sådant hopp, äfven om ens förstånd
skjuter ett sådant sakernas tillstånd, som han skildrar, betydligt
längre fram i tiden, och äfven om man icke tror, att ett enda
botemedel är i stånd att ändra alla olyckor.

I upphäfvandet af de vanliga skatterna, hvilka äro af så
många olika slag och hvilka kanske tyngre drabba den fattigare
än den rike, ser förf. en stor lättnad för produktionen. Allt
kapital och arbete skulle vara obeskattadt, endast de
naturfor-måner, som ingen menniskohand skapat, skulle beskattas, och
dessa så högt, att bearbetandet af hvarje slags jord skulle vara
lika gifvande. De svårigheter, som ett sådant
beskattningssy-stem skulle medföra, erkänner han, men framhåller deremot de
oerhörda olägenheter, som det nu befintliga béskattningssystemet
medför. All tull, accis, alla dessa otaliga sätt hvarpå
näringsfliten mera omärkligt hämmas, skulle upphöra, och all större
arbetsamhet befrias från den hållhake, som ökade utgifter i
skatter medföra. Det skulle icke längre vara belagdt med straff att
vara flitig.

Det gifves, såsom förf. i det föregående framhållit, tvenne
omständigheter, som båda sträfva att höja jordräntan. Den ena
är det allmänna framåtskridandet, hvilket kan medföra en
höjning icke allenast i jordräntans utan i lyckliga fall äfven’ i
arbetslön och kapitalvinst. Den andra är jordens tillegnande som
privategendom, hvilket medför en qvantitativ höjning i jordräntan
genom en motsvarande sänkning i kapitalränta och arbetslön.
Det är klart, att om all enskild eganderätt till jord upphäfdes,
skulle denna senare tendens till jordräntans höjande försvinna.
Arbetet och kapitalet skulle icke blott få räkna sig till godo
hvad som nu fråntages dem under form af skatter, utan de
skulle äfven vinna genom den positiva ned sättningen af jordräntan
till följd af det spekulativa jordvärdets sjunkande.

Den återverkan, som dessa lyckliga förhållanden skulle
hafva på individer, klasser och hela samhällsorganismen, vore

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:30:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1885/0762.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free