- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1885 /
866

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tionen, och således skulle, då ett folk hinner längre i
utveckling än andra, detta bero på en olikhet i olika folks
inre begåfning och styrka, hvilket åter förf. förnekar. Och
det vore väl ock mycket underligt, om icke folkets
karaktär vore den yttersta orsaken till så väl framsteg, som
tillbakagång eller stillastående. Om vi européer befriade
kineserna från deras hämmande kultur genom att befria dem
från det förtryck, de sjelfve skapat, vore detta icke en följd
af europeernas öfverlägsenhet? Om ett land nu
genomförde det förslag, som G. i sin bok framställer, skulle <fi
icke G. genast säga, att detta folk stode mycket högt i
utveckling? Ett folks sociala former kunna icke i allt för
hög grad öfverträffa den andliga utveckling, på hvilken det
befinner sig. En vexelverkan eger tydligen rum mellan
ett folks andliga krafter och den sociala form, hvari det
lefver, så att en högre, andlig ståndpunkt kan skapa om
de yttre förhållandena, liksom ett folk kan höjas och
förädlas af bättre samhällsformer, som några af dess visaste
män genomfört, men allt för högt utöfver den andliga
stand-punkt, som folket i sin helhet innehar, är det svårt att
tänka sig att reformerna kunna gå. Ett folk skapar ana
egna sociala former; hvarje reform, äfven om den herntas
från ett annat lands erfarenhet, har ändock i den meningen
sin grund i folket sjelf, att den af detta mottages som
något bättre.

Det är egendomligt att se, huru förf. blir osäkrare och
otydligare, ju längre han kommer i sina generaliseringar.
Hans tanke far då allt mindre rum; hans känslor och
subjektiva åsigter allt mera. Lika säker och grundlig, som
han är, då han afhandlar de rent nationalekonomiska
frågorna, lika sväfvande blir han, då han kommer till
undersökningen af de stora allmänmenskliga frågorna. Man
finner honom ofta använda sådana uttryck som gud, des
evige, den rättfärdige; han talar om en försyn, som
menni-skorna hafva att tacka för uppfinningar och förbättringar,
for alla framsteg på det materiella och intellektuella
området; men han förklarar det vara en hädelse att i förtröstan
på denna försyn lamt vänta på en förbättring på det
moraliska området; han säger det vara en hädelse, ty man vill
skjuta skulden för alla brott på gud; försynen skulle
sålunda hafva inflytande endast på menniskans förstånd, icke
på hennes vilja. De intellektuella framstegen hafva vi att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:30:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1885/0866.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free