Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alltid kan i dess ursprungliga glans återkalla ett förut
var.se-blifvet konstverk, som vi efteråt påträffa vanstäldt. Om
vi t. ex. se en madonna i sin gloria, och den samma sedan
visas oss förvrängd genom några missfosterlika drag, står
det i den rena inbillningskraftens makt att återinsätta de
ursprungliga dragen i de understucknas ställe, och sålunda
betrakta parodistens streck endast som tillfälliga
smutsfläckar, utan egentlig betydelse och inverkan. Parodien i
sin oskälighet — och oskälig är den alltid då den angriper
det verkligt harmoniska — kan derför blott tillfälligt skymma
skönheten, men aldrig inverka på hennes väsende så, att
inflickade missljud skulle förmäla sig med det harmoniska
och ej vidare kunna utjagas derifrån och lemnas åt
för-tappelsen. För den skull är ock parodien i denna mening
tagen ett oting, såsom sådant utan betydelse, uttryckande
blott ett fiendtligt förhållande till harmoni och skönhet.
Men — fortsätter Runeberg — det gifves ännu ett annat
slag af parodi, i strängare mening det enda som bör så
benämnas, hvilket med obestridliga anspråk sluter sig till
de sköna konsternas ring, antydande ett för dem alla
gemensamt ursprung, nämligen åskådningen af harmonien.
Hvarje natursann individualitet är en af gudomlighetens
uppenbarelseformer och såsom sådan ren skönhet, d. v. s.
sann enhet af gifven mångfald. Men i motsats till ren
individualitet står rent manér, som är individualitetens
sjelf-bestämning såsom godtycke. Det är manéret, som påkallar
parodien. Den inre disharmoni, manéret alltid innebär, är
ofta så väl maskerad, att det kräfves ett fint gehör för det
sköna för att upptäcka den samma, och parodien visar sig
derför slägt med skönheten då den upptäcker hennes fiende,
hennes förstuckna motsats, och förstår att göra denna
märkbar. Parodien i sin ädlare betydelse är sålunda ett
slags drifhus för manéret, der dettas ogräsplantor, som i
sin grodd svårligen kunna skiljas från det äkta utsädet,
ammas upp och få bära sin frukt. Parodiens rätta uppgift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
