- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1889 /
38

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förhatlige furst Ferdinand. Ett annat trätofrö är Serbien, som
hållits inom Österrikes »maktområde», men dragits öfver till
Rysslands, och förebud till en liknande metamorfos hafva äfven
visat sig i Rumänien; det börjar alltmer komma i dagen, att
staterna af andra rangen endast hafva en nominel sjelfständighet. Den
tyska politiken söker nog i det hela medla till Österrikes förmon,
men så försigtigt, att man ej må stöta sig med Ryssland, för
hvilket Bismarck fortfarande bugar, medan han emellanåt argt visar
tänderna åt Frankrike. Vid slutet af föregående år var dock den
fruktade brytningen nära att inträda, dock utan något förvållande
från håns sida, nämligen i följd af de »förfalskade dokumenten».
Men det lyckades Bismarck att upptäcka både förfalskningen och
hennes källa, hvilken sistnämnda han betocknade som orleanistisk.
Tsaren, som förut vägrat att infinna sig på ett föreslaget
kejsarmöte i Stettin under förklaring, att »icke han heller ville gå till
Canossa», beqvämade sig då till ett besök i Berlin, der
mellanhafvandena, åtminstone till utseendet, i godo uppgjordes. Det
röjde sig bland annat i den skrapa, som Almanach de Gotha fick
för att hafva upptagit »koburgaren» som regerande furste af
Bulgarien. Men vänskapen tycktes ändå alltjämt osäker, i följd af
de starka motströmningarne inom de ryska regeringskretsarne:
medan rikskansleren Giers alltjämt är stämd för nyupplefvandet
af trekejsarförbundet, talar man inom krigsministeriet harmset om
den nesliga »subordinationen under Tyskland». Mellan dessa
inflytelser slites tsar Alexander, huru mycket han än vill anses
hålla den ryska utrikespolitiken i uteslutande egen hand.

Bismarck har emellertid i god tid sett sig om efter medel
att hålla Ryssland inom den marginal, som han för detsamma
uppdragit. Det 1879 upprättade separatförbundet med Österrike
utvecklade sig 1883 genom Italiens upptagande till en
trippelallians, som under namnet »fredsliga» håller både Ryssland och
Frankrike i schack, om de hafva lust att med förenade krafter
rubba den maktposition, der »järnkansleren» står bredbent och
tvärsäker i midten. Enligt de (i febr.) offentliggjorda
fördragsbestämmelserna skall Italien ställa 300,000 man vid franska
gränsen, i händelse Tyskland för krig med Frankrike, och Österrike
en minst lika stor styrka vid den ryska i händelse af ett angrepp
från Rysslands sida. Derigenom ser sig tyska riket i stånd att
med en million man göra front åt hvardera hållet och ändå
hafva minst en half million man i reserv dessutom. Det är en
ställning, som man ej gerna vågar sig på att angripa. Icke desto
mindre söker rikskansleren oaflåtligt förstärka sin fredsliga genom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:32:37 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1889/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free