- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1889 /
40

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sig. Väl fann han ett godt förebud deri, att det franska
presidentombytet skett, »utan att Frankrike gjort något grepp ned i
Pandoras ask», men å andra sidan hade Frankrike anslagit tre
milliarder till förbättrandet af sin armé. Hoppet om ett godt
förstånd med Ryssland syntes han vilja bygga endast på dess
suveräns löfte: »jag tillägger», yttrade han, »(den tyskfiendtliga) ryska
pressen icke den minsta betydelse, men kejsar Alexanders ord
den största». Han påpekade emellertid det »betänkliga»
sammandragandet af ryska truppmassor vid den tyska gränsen. »I
den orientaliska frågan äro vi icke engagerade i första träffen»,
yttrade han som en liten erinringsvink åt Österrike, men på den
hotande andrassyska korrespondensen gaf han svar riktigt med
besked. »Man inbillar sig i utlandet», sade han, »att man kan
hota oss. Det borde man helst låta bli, isynnerhet äro den
utländska pressens hotelser utomordentligt löjliga. Det är blott en
maktlös trycksvärta, som vi icke äro rädda för. Vi tyskar frukta
Gud, men föröfrigt öfverhufvud ingenting i verlden». De med
skallande bifallsord helsade stolta orden hade redan förut fått sin
starka relief genom meddelandet att Tyskland kunde, i händelse
af krigsfara, uppställa en million vid hvardera gränsen, och att
tyskarne derför vore »starka nog gentemot hvaije koalition».

Bismarcks tal fick i utlandet godt om gensvar och
kommenterades på hvarjehanda sätt. Lord Salisbury yttrade i
engelska parlamentet: »Vi hafva också en forntid och en politik, som
vi icke ämna kasta öfver bord. Icke desto mindre delar jag
fullkomligt furst Bismarcks åsigt om fredens bevarande. Den
enda faran för våra intressen i Orienten kan uppstå genom en
äfventyrlig och illoyal hållning från Rysslands sida». Från rysk
sida svarades deremot genom påminnelsen, att den reguliera
arméen i Ryssland och Kaukasus vore 2 millioner man stark och
kunde med sina reserver uppbringas till 3 mill. man med 13,000
kanoner. »Vidare», tillades det, »kan Frankrike, på hvars
allians ingen längre tviflar, rycka i fält med 2 mill. man».

Men nu liksom vid flere föregående tillfällen, föll den
ålderdomsbräcklige kejsar Wilhelm hellre till föga, än han
äfventyrade en brytning med Ryssland. I sitt tal hade Bismarck
antydt, att Tyskland måhända skulle få att »välja mellan Ryssland
och Österrike», men tillika genom den uttalade likgiltigheten för
Bulgarien gifvit tillkänna, huru valet i närmast föreliggande casus
skulle utfalla. Det betydde här, att Tyskland var ense med
Ryssland om att kasta prins Ferdinand öfver bord, trots Österrikes
och Englands motsatta önskningar. Från engelsk sida blef man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:32:37 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1889/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free