- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1889 /
42

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att patienten fått kräfta i längorna. Oron för sonen inverkade
förstörande på den ålderdomsbräcklige, genom följderna af en
.förkylning lidande kejsaren, hvilken med knapp nöd kunde
afhål-las från att sjelf resa öfver till San Remo. Bådas lif hängde
på skör tråd, ooh mau afvaktade med spänd väntan, hvilkendera
först skulle gå hädan. Politiken hvilade under tiden, medan man
bidade nya uppslag.

Kronprinsen Fredrik Wilhelms eventuela tronbestigning hade
länge i Tyskland motsetts af det ena partiet med bitter oro, af
det andra med högtspända förhoppningar, ty man väntade å bida
sidor, att den skulle medföra en omhvälfning i hela
regeringssystemet. Det var icgen hemlighet, att kronprinsen var de
liberala idéerna tillgifven, att han satte civilisationen öfver
utilitarismen ooh mer sympatiserade med det parlamentariska England
än med det absolutistiska Ryssland. Med dessa grundsatser kunde
kejsar Wilhelms och furst Bismarcks regeringssystem svårligen
förlika sig. Då det stora »tyskfrisinnade» partiet kommit till
stånd genom det gamla framstegspartiets förening med närsltfgtade
meningsgrupper, hade kronprinsen i skrifvelse till ledarne uttalat
sin varma lyckönskan. Man väntade, att han skulle omgifva sig
med liberala rådgifvare, bland hvilka särskildt framhölls hans
mångårige vän, den forne badensiske ministern v. Roggenbach;
Bismarck skulle inskränkas till utrikespolitiken, men ej längre nom
en allsmäktig major domus (»Hausmeier») leda äfven den inre
styrelsen. Lika högt som det liberala partiet jublade på
förhand, lika starkt ängslades man i militarismens ooh byråkratiens
regeringskretsar. Nu verkade dock den betänkliga vändningen af
kronprinsens halssjukdom nedstämmande på de liberale, men var
naturligtvis snarare egnad att minska än att öka oron på
motsatta sidan. Ja, man sökte på denna sida göra sig förvissad
derom, att kronprinsen under inga förhållanden skulle komma att
tillträda regeringen. Hade han kräfta, och derom var man
angelägen att öfvertyga allmänheten, så kunde han uteslutas från
tronföljden såsom behäftad med ea obotlig och smittosam sjukdom,
och den gamle Wilhelm I skulle då omedelbart efterträdas af
sin sonson, den unge prins Wilhelm, under hvilken det bismarck*
ska regeringssystemet skulle ostördt fortlefva. Rn sådan plan
förehades verkligen; att den ej kom till utförande, derför torde
man i främsta rummet hafva Mackensie att tacka.

Den läkarevård, som kronprinsen fick, var äfven egnad att
gifva näring åt underliga misstankar. Tyskland egde berömda
laryngologer, men iogen af dem fick Mackenzie att konferera med;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:32:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1889/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free