Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
verksamhet, men troligen var den mera mångsidig. Ljung var
min fars vän, och helsade på vid sina stadsbesök. — —
Linköping d. 9/1 81.
Bäste Arvid Ahnfe/t!
Din fars gamle gode vän och samtidig tycker att han bör
skrifva några ord till dig för att tacka dig för »Hvad kommer
man ihåg?» en liten skrift, som jag köpte af nyfikenhet, men
läste med så mycket nöje, att jag ej bör tiga dermed.–
Dock hvad jag nu kommer ihåg är, att vi ha ett nytt år
och att jag således skall önska dig en god fortsättning på det
trolska årtalet 1881, som kan läsas rätt eller baklänges, och
upp- och nervändt, utan att något annat blir af, än det
oförstörbara året 1881. Det måtte bli ett märkvärdigt år — ett
sådant som bådar »stora herrars död». Min svärfar hade en
gammal kogubbe, som en nyårsmorgon kom in till husbonden
gråtande. »Hvad gråter Jon för?» — »Jo, jag kan inte annat,
hå, hå, för i bondpraktikan står: om det blåser tolfte julnatten
tyder detta på »stora herrars död > — och det blåste i natt
alldeles fasligt». Min svärfar tyckte att detta föga angick kogubben
i H. prestgård, som tröstades med traktering. Men mången kan
spå något dylikt af siffran 1881.
Jag sysselsätter mig föga eller intet med literatur nu och
måtte väl, sedan jag i Svea uppträdt i kalott, få vara i fred
och ro; men en sak vore rolig. Bl. a. jag fordom skref var
några visor, af enklaste slag — de äro ganska få, men i
folktoner, alldeles konstlösa. Roligt vore att ge ut dem till nästa
jul med illustrationer af Larsson. De blefvo då en liten
prydnad för förmaksbordet, blefve »folkvisan i salongen». De skulle
heta »Några folkvisor af Onkel Adam» — helt simpelt och
sanningsenligt Fundera ut om någon förläggare vill utgifva
boken, som blefve liten och nätt och folklig.
Min gumma helsar. Hon menar på att om Ahnfelt i tiden
finge bläddra i mina samlingar blefve det en stor bok deraf,
men alldeles utan »eldbränder och gnistor».
Jag är for lat att ordna dem och för gammal och för trög
äfvenledes. Dessutom få de ej komma ut förr än efter min
död. Skrif då och då till Din gamle
Wetterbergh.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>