- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1889 /
195

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stilbehandling, bli styckena ioke sällan genom öfversättningen än
mer tillplattade och banaliserade, hvilket äfven står i harmoni
med de inom teaterverlden ingalunda sällsynta begreppen om en
förträfflig och ledig dialog.

Södra teaterns sällskap har, i synnerhet förr i tiden, vunnit
många framgångar på det borgerliga lustspelets område, men på
senare tider, med allt erkännande af det goda som fruarna
Caspér och Fornell och frkn Magnusson, hrr Åbjörnson och
Bergström m. fl. åstadkomma, synes det nästan, som om teatern
lefde för mycket på sin gamla renommé. I stället ha dess ledare
böljat för teaterns räkning fika efter konstnärliga lagrar såsom
operett-teater. Och tack vare teaterns manliga afdelning ha
resultaten blifvit märkvärdigt framgåugsrika. Hvad är det nämligen
för märkvärdigt att personer med röst och musikaliska stadier
lyckas i operetter? Men att ge operetter och t. o. m. operor,
der hvarenda en af de manliga uppträdande i fråga om
röst-resurser kunna täfla med kråk- och sparfslägtet, det är konst,
verklig utsökt konst till på köpet.

Konungajubileet, som pä våra flesta teatrar framkallade så
många lysande prof af snille och smak och historisk
sanningskärlek se’n, blef för Södra teatern en anledning att pröfva sina
krafter på ett af densamma förut oförsökt fält; det historiska
skådespelet i den högre stilen. Vehikeln för försöket blef
»Napoleon 1», naturligtvis hemtadt från tyskan. Visserligen kan
det tyokas, som vore det ett något egendomligt val af pjes till
förhärligande af h. m:t konungens höga födelsedag och det synes
▼itna mera om insigt i tyska språket än om historisk kännedom,
s&som den flyktigaste erinring om »stamfaderns antecedentier »
genast visar. Pjesen vill förhärliga Napoleon och troheten och
den ädla, oegennyttiga uppoffringslusten hos dem som i
motgångens dagar icke sveko. Och vid det Bernadottska namnet
bifogade fransmännen länge ett epitet af helt annan innebörd. Men
stycket var i alla händelser dråpligt och genom sitt granna språk
excellerade det i viss mån inom det oafsigtligt, men starkt paro*
diskas genre, hvadan det var högst nöjsamt att åse.

På romanens och novellens område har den efter Strindbergs
framträdande uppspirande yngre originalliteraturen genom Ernst
Ahl-gren m. fl. kommit med goda beaktansvärda alster, men på den
motsvarande inhemska dramatikens område är det ännu alldeles
för magert. Och icke kan då Geyerstams sista pjes »Telje
tokar», trots vissa mycket goda egenskaper, der komma att
spela någon roll. Orsaken dertill har af somliga ansetts vara

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:32:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1889/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free