Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som talade i en ytterst belefvad och diskret ton. Det lät
nästan soro hade den unge officeren utbedt sig någonting.
Så kom det något högre:
»Farväl, herr grefve!»
»Au revoir!... och välkomna, mina herrar, hjertligt
välkomna!»
Zoë smög sig fram till fönstret och såg ut, gömd bakom
den tunga damastgardinen.
Han galopperade bort genom parken — en stolt, präktig
galopp, som visade hur väl han satt i sadeln. Zoë påminte
sig knappast ha sett någon rida så väl, och hon undrade ett
ögonblick, hvad den unge officeren kunde heta. Men hon
tyckte sig bestämdt ha hört den der rösten en gång förr.
Medan hon stod der och letade i sitt minne, knackade
det ett par sakta, men ifriga slag på dörren.
Hon vände sig om:
»Entrez ! »
Det var Lotten, kammarjungfrun. Hon kora med
hels-ningar från grefven, att nu kunde generalen komma hvilken
timma som helst, och grefven ville öfverlägga litet dess för
innan vis-å-vis dejeunem.
(Slutet följer.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
