- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1889 /
243

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gen med det konstitutionella regeringssystemet, men der i
lyckades han icke. Just som representant och främjare af
detta system blef han föremål för hofvets, isynnerhet
drottningens bittra, oförsonliga hat. Hans lojala hållning, hans
rena karakter och hans oegennyttiga handlingssätt gjorde
endast, att detta hat blef så mycket starkare och djupare.
Vederbörandes ovilja riktas egentligen icke mot
ytterlighets-männen, hvilka genom öfverdrifter och våldsamheter
kompromettera en folkrörelse. Nej, det djupa, dödliga hatet
drabbar just de moderate och oförvitlige män, som med
makten af sin personlighet hålla en sådan rörelse inom det
rättmätigas granser och på henne sätta prägeln af siu egen
själs ädelhet. Konungens yttre vänlighet mot Lafayette var
skrymtad och hans högtidliga löfte att erkänna den nya
författningen hade han sannolikt aldrig haft för afsigt att
hålla. Han förehade planer att fly till utlandet for att der
under kungliga truppers skydd sätta sig 1 förbindelse med
emigranterna och utländska furstar, särskildt med Gustaf
III, som nu ville göra teatereffekt som den franska
envålds-monarkiens riddare, Genom flykten den 21 juni 1791
gäckade Ludvig Lafayettes vaksamhet, som kort förut dock vetat
omintetgöra ett annat dylikt försök. Nationalgardets
befal-hafvare, som sagt sig vilja med sitt hufvud ansvara för
konungens pålitlighet, råkade 1111 i den yttersta fara; Danton
fordrade i jakobinerklubben hans hufvud. Lafayette och
grefve Axel Fersen, de båda stridskamraterna från Yorktown
sammanstötte här för andra gången. Det var just Fersen,
som uttänkte sättet att gäcka Lafayettes vaksamhet; han
hade låtit göra den stora obäkliga vagnen, deri kon un
gaparet fårdades, och lär sjelf hafva kört den från Paris.
Bekant är, huru den hejdades i Varennes och huru konungen
fördes tillbaka. Hade Lafayette sökt upprätthålla
monarkien i Frankrike, så var Fersen, ehuru mot sin vilja,
be-hjelplig att störta den. Ty genom konungens trohetsbrott
blef fortroendet till det konstitutionela konungadömet
ohjelp-ligt brutet, och utvecklingen gick sedan i afgjordt
republikansk riktning.

Men Lafayette blef fortfarande konstitutionen trogen,
ehuru den rådande meningsströmmen allt mera tydligt gick
i motsatt riktning. Redan den 17 juli ans tåldes ett af
hertigen af Orléans planlagdt demonstrationsforsök mot
monarkien. En petition i sådant syfte skulle af en folksam-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:32:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1889/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free