- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1889 /
279

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tjenstfulla i Germinal, hvilket han äfven påpekar, medan
han finner att i Hemsöborna »objektiviteten får snart vika
för begäret att säga en del grofheter», hvarpå han troget
håller sig till dessa grofheter, assisterar vid den bekanta
scenen sid. 153, der han får tillfälle att hålla sig för
munnen — men berömmet öfver det genomfriska i skildringen
betraktad såsom en helhet är så snäft som möjligt, det
inskränker sig nämligen till ett högkyrkligt myndigt löfte ora
syndernas möjliga förlåtelse, i fall syndaren vill göra
fullständig bot och bättring, — detta arbete befans vara långt
ifrån nog i den vägen.

»Un curé est une Providence pour le village», sade
Fleury i tiden. I denna kritik uppträder kritikern såsom
den mäktige hämnaren, som ock har magt att förlata.

Äfven i Bel-Ami af Guy de Maupassant finner han
fortjenster. Boken är fastän »mycket dålig> »i åtskilliga
af-seenden mycket väl skrifven» (Posttidn. 1885, n:o 132).

Han är frikostig på loford åt en del utlänningar,
Cher-buliez — hvars ståndpunkt likväl ej kan tillfredsställa
djupare sinnen — kallas mästare, J. P. Jacobsen, hvars
sträf-van och riktning herr W. naturligtvis högeligen ogillar och
som han kallar »vilsekommen», får vara en stor skald,
fastän »kärnan är maskstungen» i hans dikts hesperiska
frukt (Postt. 85, 4 maj), Turgeniew får heta »den store
mannen» (Posttidn. 85, januari) och — hvad som kunde väcka
förundran, om det sades af någon annan — Georg Ebers
påstås vara en utmärkt författare. Angående denne
alsterrike men ytlige bokfabrikör, i hvars romaner historiska
kläder omhölja moderna personer, ganska klumpigt
presenterade, träffar man i Posttidningen n:o 147 för nämda
år en egendomlig men betecknande jämförelse, som måste
citeras med kursivstil: *Hos Ebers*, skrifver W., >går
man alttid på säker grund, Flaubert uppskrufvar och
öf-verdrifver».

Ebers, Georg Ebers upphöjd på Flauberts bekostnad!
»Grosser, schöner Gott! Du lächelst, o mein ewiger Vater!»
sa’ Heine till Apollo.–––––-

Af våra skandinaviska granländers literatur finner
Wir-sén naturligtvis föga uppbyggelse. Camilla Collet fick
»godkänd» för den tid, hon skref Amtmannens döttrar, men har
sedan låtit bitterhet och orättvisor föra sig på afvägar. Om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:32:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1889/0289.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free