- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1889 /
360

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

å I’oriental på ett gnisslande tema, som återfinnes inne i
operan, och Djamileha stumma entrata ledsagas af ett persiskt
tema, vällustigt, hett, trånande och abrupt. Intendentens
kupletter garneras af ett blänkande perlbroderi i orkestern,
som äfven vid flera tillfållen drager uppmärksamheten till
sig, genom dels groteska, dels bländande
klangfargs-sam-manfogningar. Ofverhufvud experimenterar Bizet nog mycket
i Djamileh och hvem som helst skulle man kanske ej tåla
så mycket bizarreri utaf. Men han var nu ett geni och
sådana får man taga sådana de äro — och applådera derjemte.

Emellertid tro vi att vederbörande knappast gjort Bizets
minne en tjenst med »Djamilehs» upptagande. »Les filles
de Perth» eller »Les pécheurs de perles» innehålla mer
gedigen musik än denna lilla fårgprunkande men flyktiga
aqvarelh

Hr Lundmark spelade sin Harun mycket godt, så när
som på diktionen, som hade för mycket af Georges Browns
muntra bonhommie, för litet af den blaserade paschans
aristokratiska slapphet och orientaliska flegma. Med det
krångliga sångpartiet redde sig hr L. öfverraskande berömvärdt.

Frk. Eks apparition var passande, hon spelade med
sin vanliga säkerhet, men rösten var för ljus för detta parti,
som också kräfver en mer fransk metod. Behandlingen af
dialogen lyckades i denna operett mindre väl än någonsin,
men den ofvannämnda soloscenen sjöng frk. Ek i ersättning
på ett i allo förträffligt sätt.

Herr Linden var i gång, tal och blick en illusorisk
turk och sjöng sina saker med stor fermeté. Ett manér,
som vidlåder hr L:s annars så utmärkt behandlade tal, är
hans sätt att lägga till ordet »hä» efter hvar eller
hvaran-nan sats. Splendiano passade det på flere ställen visserligen,
men då Don Juan, drängen Anders, Pehr Svinaherde alla
»hä—a» på samma sätt, blir det enformigt och
maskinmes-sigt, bör sparas på litet bättre — alltså.

Det är väl ej för mycket begärdt — »hä?»

* *

*



* Vermländingarne» torde vara Sverges populäraste
och mest spelade teaterpjes. Den spelas på Stockholms
Kungliga Stora Opera och på den minsta köpingsladas tiljor,
i den rivalisera Folkteaterns stjernor med Stora Operans,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:32:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1889/0374.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free