- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1889 /
444

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

jublande hänförelse (jämför, mutatis mutandis, Ibsens
mottagande här i Stockholm) vid hans besök i Paris (1778), der
han dog midt under triumfens berusning. Regeringen gick
in på att understödja den nordamerikanska frihetskampen;
de der frihetsidéerna voro ju praktiskt »oskadliga», men
genom att bistå uppresningen skulle man försvaga Englands
kolonialmakt. Markis Lafavette hade sjelf farit öfver till
Amerika för att deltaga i kampen; han återkom, fullständigt
vunnen för de der idéerna och besluten att arbeta för deras
förverkligande äfven i Frankrike. Abbé Talleyrand hade på
egen bekostnad utrustat ett kaparefartyg för deltagande i
samma kamp och skattade sig lycklig öfver att i Paris hafva
gjort personlig bekantskap med Voltaire.

Men idéerna visade sig kunna praktiskt förverkligas; på
grundvalen af de ur filosofien deducerade »mänskliga
rättigheterna» och Montesquieus samhällsteorier reste sig den
nordamerikanska republiken, erkänd genom 1783 års fredsslut.
»Charmant, på min ära charmant!» jubilerade hofmännen;
sa-longskonversationen hade fått briljanta ämnen, och någon fara
kunde man ej varsna, ty Amerika låg ju så långt aflägset.
Förnäma herrar och damer koketterade på allt sätt för den
gamle vördnadsvärde Franklin, så länge han som den späda
republikens sändebud uppehöll sig i Versailles. Man kunde
emellertid i de högsta kretsarne ej undgå att märka, huru
farlig hans närvaro ändå var. Den uppstyltade, förkonstlade
societeten liksom skämdes för sitt bjefs inför den enkle,
okonstlade republikanen. Man började redan lägga bort
ro-cocochapeaun, puderperuken med stångpiskan, den broderade
sammetsfracken, knäbyxorna och silkesstrumporna för att i
stället likna Franklin, genom att bära qväkarnes svarta
cylinderhatt, den enkla svarta klädesfracken och de svarta
långbyxorna. Man hade emellertid vid hofvet en dunkel
förkänning af, att kostymens revolution kunde vara ett förebud till
samhällets, och cylinderhatten, nu så genomlojal, blef på
den tiden ett yttre kännetecken på misshagliga åsigter.

Det var ej underligt, att hofsocieteten blef orolig, ty man
kände allt kusligare den finansiela marken svigta under sina
fötter. Neckers »compte rendu» hade för hela allmänheten
uppdagat den oerhörda statsbristen. Från det af officielt
hemlighetsmakeri dittills strängt omgärdade
regeringskabinettet trängde med ens ett blixtljus, som slog hela allmänheten
med häpnad. Han ville dermed framtvinga riksständernas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:32:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1889/0462.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free