- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1889 /
445

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sammankallande, ty endast »tredje ståndet» kunde ju gifva
erforderlig bevillning, måhända drifva adeln och kleresiet,
hittills så godt som skattefria, att äfven något bidraga. Det
var att gå tillbaka till 1614, då »tredje ståndet» senast fick
vara med; men det vore på samma gång att återuppväcka
det municipala samhällslif, som man trott för alltid vara
be-grafvet Man anade redan, att en stundande revolution sökte
sitt knvtfaste i det förflutna. Quel horreur! Dertill kom ju
också Neckers impertinenta indragningar på utgiftsstaten,
hvilka helt säkert riksständerna skulle i än större
utsträckning göra till vilkor för sina bevillningar. Hur skulle det då
gå med drottningens »nålpenningar», med de ständigt nya
millionanslagen åt grefvarne af Provence och Artois, med
hofstatens många tjenster och rikliga sportler, med
favori-ternes rundligt tilltagna pensioner? Nej, för all del, icke ett
ord om riksständerna!

Necker fick onådigt afsked för sin förargliga
»indiskretion». I Calonne fick i stället hofvet en minister efter sitt
sinne. Ingen fara, förklarade han, man eger ju ännu kredit
och behöfver ej att sammankalla några riksständer. Och
krediten anlitades utan hejd, så länge det gick att draga vexlar
derpå. Med de inflytande lånta medlen tillfredsstäldes
hof-vets alla pretentioner, och slöseriet blef större än någonsin
förut. Hofkretsen jublade sitt bifall åt den »genialiske»
Calonne, som framtrollade det rika öfverflödet; man kunde
nu öfverlägset hånle åt minnet af den stymparen Necker
med hans besparingskält och hans riksständer. Men den
skimrande bubblan brast snart; krediten tog slut, oredan var nu
värre än någonsin, och man var tvungen att söka
penninge-bevillning inom landet. Riksständerna ville man för ingen
del sammankalla, men någon penningbeviljande korporation
måste man ändå vädja till. Calonne fick då en »genialisk»
idé; han lät sammankalla »les notables», hvilka församlades
i Versailles den 22 febr. 1787.

Denna korporation var något i samma väg som Gustaf

II Adolf »utskottsriksdagar», hvilka nästan synas hafva
tillkommit efter föredömet af »les notables». I båda
korporationerna sammanträdde de högtbetrodde, privilegierade och
med kunglig fullmakt försedde, med uteslutning af de
egentligen skattdragande, hvilkas närvaro var till besvär. »Les
notables» hade på Richelieus tid en och annan gång
sammankallats, då man behöfde penningar, men ändå icke ville

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:32:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1889/0463.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free