Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ceremonimästare, som tänka och handla på alldeles
samma sätt.
Man fick sålunda inom hofkretsen klart för sig, att
cere-monielet af år 1614 skulle återupptagas. Riksständerna
skulle af konungen mottagas, men dervid vara så kostymerade
och sins emellan iakttaga samma skilnad som på den »gode
Henriks» tid. Till detta ceremoniel hörde, att tredje
ståndets medlemmar endast i knäböjande ställning kunde tilltala
konungen eller af honom tilltalas. Först efter lång
öfver-läggning beslöt man att afstå från detta ej längre tillrådliga
bruk; men då skulle i stället tredje ståndets underordnade
ställning genom andra anordningar på ett i ögonen fallande
sätt framhållas. Det var (för att åter citera Walter Scott)
att »reta ett redan förut vredgad t lejon».
Den 1 maj 1789 voro ständerna samlade i Versailles;
den 3 maj fingo de nåden att göra sin underdåniga
uppvaktning hos konungen. Först kommo kleresiets medlemmar
i kaftaner, långmantlar och baretter eller i violettfärgade
korkåpor; derefter kom adeln i guldstickad spansk mantel,
väst och uppslag af guldtyg, paradväqa, spetshalsduk och
plymhatt efter mönster från Henrik IV:s tid; sist kommo
tredje ståndets medlemmar i enkel svart drägt, med korta
mantlar och filthattar utan plym. Vid mottagningen
öppnade man för kleresiet och adeln mottagningssalens båda
flygeldörrar, för tredje ståndet blott den ena. De
privilegierade mottogos i konungens inre rum, borgarne fingo stanna
i en yttre sal, der de genom hofmännens beteende tydligen
erinrades om, att de ej räknades till den förnäma verlden.
I dessa bagateller låg ändå en klar fingervisning, huru
hof-vet uppfattade förhållandet mellan de tre stånden; det visade
sig snart, att folkets uppfattning var rakt motsatt.
En annan omständighet att gifva akt på var den
uppmuntran, som folkstämningen gaf att taga ansats. Den 4
maj skredo stånden i procession till den helige Ludvigs
kyrka för att afhöra messan, först tredje ståndet, sedan adeln,
derefter kleresiet, derefter det heliga sakramentet, buret af
ärkebiskopen af Paris under en af fyra prinsar hållen
tronhimmel, sist konungen, drottningen och hofvet. Från den
på gatorna, i fönstren, ja på hustaken tätt sammanträngda
mängden ljöd liflig bifallshelsning mot tredje ståndet, men
dyster tystnad iakttogs mot adeln (med undantag af hertigen
af Orleans) samt mot kleresiet. Då konungen nalkades,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
