Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att deltaga i festen var Önskan att besöka några landsmän, som,
enligt hvad vi förnummit, skulle som krigsfångar befinna sig
på Spandaus fästning. Under förhoppning, att det skulle lyckas
oss att träffa dessa våra landsmän, försågo vi oss med några
buteljer svensk punsch — en vara som verkligen fanns att köpa i
den preussiska hufvudstaden, ehuru till högt pris — och sedan
vi med vurstarne anländt till festplatsen, fortsatte vi derifrån
till fots v&gen till Spandau.
Den gråa, dystra fästningen var nog vänlig att öppna sioa
portar för oss. Dem vi sökte funno vi också ganska riktigt.
De här befintliga svenska fångarna voro emellertid endast två
till antalet. På en genuin gotländska sade oss Åkerhielm sitt
namn. Han var då en tjugofyra års man, axelbred och stark
som en Sven Dufva, temligen kärf, butter och kantig i sina
åtbörder. Han var klädd i dansk släpuniform, och en förbindning
täckte ännu det vid Dybböl erhållna skottsåret i kinden.
Sedan han presenterat sig sjelf, förestälde han oss äfven för
sin svenska medfånge. Det var en ung man, spenslig till växten
och af ett blekt, nästan qvinligt utseende. Han hade som
underofficer deltagit i kriget, hade likaledes blifvit fången vid Dybböl
men var icke sårad. Hans namn var grefve Cronhielm, och han
erhöll ett eller par år derefter en sorglig ryktbarhet. Cronhielm,
då bosatt hos sin gamla mormoder, fru Karth, tog nämligen i
uppretad sinnesstämning den gamla af daga medelst ett
pistolskott. Dömd till lifstids fåstning, vardt han för ett par år sedan
benådad och öfverflyttade till Amerika.
Som kommendanten pjelf icke var tillstädes, kunde tillåtelse
icke meddelas oss att med våra landsmän tömma en bägare i
deras fångelserum, men ett par unga officerare erbjödo oss att i
vaktrummet hålla vårt lilla samqväm — ett erbjudande, som med
tacksamhet antogs, liksom officerarne med nöje accepterade vår
inbjudning att med oss tömma ett glas af denna svenska punsch, de
för öfrigt redan hört mycket omtalas och berömmas. Det
medförda förrådet räckte godt till. De preussiska löjtnanterna funno
varan förträfflig och tömde ärligt sina glas i botten. Stämningen
vardt i hög grad gemytlig, och ehuru samtalet delvis rörde sig
kring krigshändelserna, föll ingen bitter anmärkning från
preus-sarnes sida. Åkerhielm deremot begagnade tillfället att
underkasta en och annan detalj af det preussiska krigsväsendet en
skarp kritik. Men som Mars och Minerva uppenbarligen icke
gått hand i hand vid hans uppfostran, och hans tyska var mer än
lofligt klen, gick denna kritik fullkomligt förlorad för dem, den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
