Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
konsert stördes det hela genom en avita orkesterplacering i
scen fonden. Hr Lundqvist förklarade efteråt att han ej hört
en ton af orkestern till ledning vid sina soli. Att herrar
och damer amatörers intonation under dessa bakvända
förhållanden ej blef tadelfri, må derför ej iorundra någon.
Underlig var deremot programmets affattning. Hvad hade
väl Josephsons Grafsång att göra på en festkonsert som
denna? Också aflägsnade sig de höga herrskaperna mycket
riktigt kort innan den begynte. Som introduktion till en
ministerbal var den i alla händelser pialplacerad (låt vara
att den balen hvad utrymme beträffar osökt erinrade om den
trånga, sista bostaden).
Slutnumret skulle ha varit föga gladare: Kung Hakes
död, som det var meningen hr Strömberg från Operan skulle
sjunga. Man fick dock i sista stund välbetänkta dubier om
hur detta skulle aflöpa, hvadan Musikföreningen utförde —
Normans Fest-Ouverture, d. v. s. den delen af denna
förening, som man annars nämner k. hofkapellet. Det är godt
att ha en chef, som disponerar ett k. hofkapell när en
musikförening — landets främsta! — ej framträder bättre rustad
till att fira tonkonstens högste beskyddares hedersdag.
Det ekonomiska resultatet blef föga finare än det
estetiska. Förmodligen lägger föreningen med anledning häraf
sin chef på hjertat att för nästa konsert hyra en billigare
lokal än Stora Operan. Förmodligen.
Filharmoniska Sällskapet ville ej vara sämre än sin
rival utan kom också med sin k. födelsedagskonsert en 8,
9 dar efter den stora dagen. Bättre aldrig än sent — kan
man säga ibland om konserter här i staden, men ej denna
gång. Konserten var en glänsande final till den lysande
fest-symfonieö.
Efter en hommage k Roi, dubbelt på sin plats i
Musikaliska Akademiens sköte, då man betänker Hans Majestäts
musik-akademiska vältaliga antecedentia, hans pekuniära
intresse för husbyggnaden o. s. v. — fick man återknyta
bekantskapen med Hans Majestäts förtjusande dikt Herr
Hjalmar och Ingrid med dess väl träffade folkton, dess rika
skiftningar och särdeles dess förmåga af stämningsrikt
idylliskt miniatyrmåleri, som endast behöfver ett par penseldrag
för att tydliggöra förfrs afsigter. Som prof på diktarens
välde öfver olika stämningars blixtsnabba vexlingar, skola
vi ha nöjet anföra efterföljande lilla passage:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
