Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vill erkänna. Detta gästspel skall väl också, må man ju
hoppas, vara egnadt att for framtiden — åtminstone den
allra närmaste — ingalunda obehöfligt skärpa och vidga
blicken och vara till lärdom för såväl artister som publik
och kritik genom de iakttagelser, reflexioner och jämförelser
af mer än en art, hvartill tnan härigenom fatt osökt
anledning. Genom anordnandet af ifrågavarande gästspel har ock
associationens styrelse om den dramatiska verksamheten
här-städes inlagt en förtjenst, som torde kunna öfverskyla
hvarje-handa föregående missgrepp och som i parentes sagdt
dessutom i ekonomiskt hänseende visat sig utgöra en ny
bekräftelse af det gamla språket om dygdens tvåfaldiga belöning.
Fru Hennings’ första uppträdande egde rum i
Dockhemmet. Fäster man sig blott vid så att säga rytmen af
hennes spel här, fick man vid jämförelsen med våra
föregående Noror — med all skyldig vördnad för fru Hwassers
storhet och med allt skäligt erkännande af fru Håkansons
om flit och omsorgsfullt instuderade vittnande och för en
nybörjerska mycket förtjenstfulla lärospån — liksom ett
generelt intryck af den typiska skilnaden mellan det lätta,
lif-liga danska spelsättet* och det tyngre, säfligare svenska,
hvilket senare, på det sätt det alldeles för ofta, icke minst
på Dramatiska teatern, praktiseras, blir alltför släpande och
tålamodspröfvande för individerna af ett nervöst århundrade.
Fru Hennings spel bär vittne om, att hon eger i sitt
våld den yppersta och omsorgsfullaste teknik. Men hur
ypperlig en teknik än må vara, hur intressant det än ur
vissa synpunkter kan vara att åskåda dess prestationer, så
fordras det dock något för mer, för att det skall bli något
annat än på sätt och vis ett dödt kapital och den mera
härdade åskådaren icke får sitta der kall och lugn, utan att
strängarna i ens inre vibrerä i den rätta tonarten. Och hos
fru Hennings synes tekniken stå i ovägerligt
hörsamhets-förhållande till det dramatiska geniet, till »gnistan», till
förmågan att röra åskådarne, att få dem att glömma, att det
är konst, för att i stället känna det som natur och lif. Man
sitter der i sanning ej likgiltig, man lefver och känner med
henne. Det är denna innerliga förening af begåfning och
* Om i detta stycke en och annan enstaka rusning eller ställning
tycktes göra sig mindre bra, har man säkerligen en fullt tillfredsställande
förklaring af den betydliga skilnaden mellan Dramatiska teaterns lilla
scen och den stora, för hvilken fru H:s spel eljest är beräknadt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
