Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och i Vildänden, hvilken konstnärligt djerf realism, men
just denna utsökta realism gaf äfven hennes Hedvig en
prägel af rörande poesi. Den flicktypen är i sanning värd
att studeras af alla.
Det var icke fjortonåringen i största allmänhet, utan
sådan som hon måst bli, hotad af blindhet och uppväxt
under de i pjesen för öfrigt angifna speciella förhållanden,
hvilka ej kunde annat än göra henne försenad till fasoner
och uppfattning, men med den varma okritiska känslan för
sin komediantartade fader till en mäktig underström.
Hennes Hedvig stod ock jämte den gamla frun helt och hållet
eller nära på jämbördigt vid sidan af Nora, och i
»Vildanden» var hennes utbrott af smärta i soflan någonting
verkligt utmärkt.
Uti »En middagsbjudning» hade man att beundra det
sprittande humöret och den utmärkta förmågan att i tal
kunna karakteristiskt efterbilda. Om henne i »En liten
förmyndare» och »Sällskap der man har tråkigt» kan man
korteligen ej säga annat än med ett uttryck från den sista
pjesen: »hon är verkligt söt», ty hon var i sanning
intagande i sin anslående naturlighet, såväl i de glädtiga som
känslosamma momenten. Förklaringen i sista akten af
sist-nämda pjes var i synnerhet ett glansnummer. Såsom ett
bevis på hennes omsorgsfulla utarbetande af sin uppgift
vill jag bl. a. påpeka en liten detalj: hennes stumma spel
i de allra sista ögonblicken af samma akt, medan de många
förlofningarna tillkännagåfvos, hvilka fina växlingar af ömhet
och glädje då återskimrade i hennes ansigte och blick.
Motspelarens stumma spel inskränkte sig, så vidt jag kunde
observera, nära på till en ryckning i skjortkragen.
Jag använde i böijan af artikeln ordet
»högtidsstämning» for att antyda hufvudintrycket från detta gästspel. Deri
ligger kanske en förklaring, hvarför jag nu sett endast
solsken, ej skuggor. Ett äfven till andra roller utsträckt
iakttagande skulle ju antagligen icke alltid ha fullkomligt samma
resultat. Man kan ju oek redan nu ana sig till vissa
begränsningar, liksom man måhända ej strax var med på en och
annan detalj. Men inför den, hvilken liksom fru Hennings,
har tvänne så omotståndliga vapen till sitt förfogande, som
natur och ett gediget arbete, kan ju det svaga vapen, öfver
hvilket åter en recensent förfogar, i de flesta fall ej brukas
annat än till att göra honnör med, och beklagandet deraf,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
