Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i stora kulturländer gemenligen plägar medföra, der
förutsättningarna finnas.
Med fru Fåhrseus’ tillhjelp vore ju ock utsigterna till
ett värdigt återgifvande af det s. k. högre skådespelet icke
oväsentligt förbättrade, och ett fortsatt försummande af dylika
stycken blir för hvar dag som går en mer graverande
un-derlåtenhetssynd.
Förutom redogörelser och utläggningar i sina resp.
tidningar af *Frun från hafvet», har D. K:s läsare äfven i
denna tidskrift haft tillfälle att taga del af tvänne analyser
af stycket, hvarför jag har att inskränka mig till hvad som
kan vara att säga om återgifvandet.
Nästan enhälligt, åtminstone utan beak tans värdare
undantag eller reservationer, har fru Fåhneus’ Ellida
proklamerats såsom en utomordentlig konstskapelse. Då jag har
satt mig till orubblig princip att skall jag skrifva om teater
skall jag göra det som jag sjelf verkligen tänker och
känner, utan att bekymra mig om, huruvida jag dervid kommer
eller icke kommer att sjunga i hop i kör med flertalet af
recensenter eller åskådare, eller icke kan under idel
komplimanger stryka på foten för erkända namn, äfven de med
fog mest uppburna och sympatiska, så får jag i detta fall
bekänna en viss tveksamhet, fastän jag naturligtvis är
medveten om, att all tveksamhet illa öfverensstämmer med den
tvärsäkerhetens mundering, som ingalunda sällan tyckes vara
en tidningsmans och recensents favoritdrägt. Min
tveksamhet omfattar dock icke sannolikheten deraf, att under
nuvarande förhållanden här i Sverige denna Ellida var den
allra bästa tillgängliga eller att, för att döma af hvad som
uppgifvits, hvad som här åstadkoms var bättre än hvad
som annorstädes i Skandinavien effektivt presterats. Men
med skyldigt erkännande af detta såväl som af en hel mäugd
talangfulla detaljer i fru Fåhneus’ spel och först och sist
af den oförlikneligt vackra stämman, så lemnade dock
hennes Ellida mig snart sagd t alldeles oberörd och jag har
icke häller sedermera hvarken på känslans eller tankens väg
kunnat försätta mig in i den stämning, som erfordrades för att
tillräckligt väcka mitt intresse för pjesen. Det kan nog vara
en sanning, att till en stor del måste detta bero icke på
återgifvandet, utan på sjelfva pjesen i dess helhet trots flera
genialiska detaljer deri (exempelvis tecknandet af den naiva
konstnärsegoismen, af Hilde etc.), men i allt fall kom det väl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
