- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1889 /
504

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

personer och händelser och platta godtköpssanningar. Af
en skicklig hand underkastad en genomgående hopdragning
och bortskärning, skulle pjesen emellertid, oaktadt bristen på
inre värde, dock kunna låta se sig, då den innehåller
åtskilliga rätt lustiga repliker, men nu var det svårt. Måhända
lika rolig som Svenska teaterns »Fröken Räf» och
»Byråkraten», stod den i alla möjliga hänseenden afgjordt långt,
långt under »Namnkunniga fruar», hvarmed den hade ett
något snarlikt ämne. Spelet var äfven skäligen intresselöst
Hr Personne brydde sig iöga om att ens i maskering fa en
tillstymmelse till individuel och karakteristisk typ af den
unge vetenskapsmannen, och hvad af stycket måhända
i en karaktärsskådespelares hand kunde ha fatt något
allvarligare värde dref han öfver på det parodiskas område,
men lyckades understundom genom sina nasala toner och
andra gamla choser framkalla skratt hos publiken, hvilken,
visst icke entusiastisk för resten, dock tycktes road af
ganska små medel. Hr Bæckstrom hade måhända en ny mask,
men säkert är att i stället för den nervöse storstadsbankireo
reproducerade han en af sina vanliga stereotypa tjocka
gnb-bar, men en gubbe, som var mer än tillåtligt bondsk och icke
ens rolig. I första akten förekom en större bal ; de dansande
paren tycktes vara summa 9; kanske var det 10, högst 11.

❖ *

*



När man med sådant oförtröttadt nit, som Svenska
teatern frestat på de tyska lustspelen, är det minsann inte
för mycket att det till sist slumpar väl till och man fiskar
upp ett så hyggligt och bra stycke som »Namnkunniga
fruar». Det förnekade visserligen icke helt och hållet sitt
hemland och gjorde på sina ställen ett ganska artificielt
intryck, men var på det hela mycket fiffigt hopkommet och
ganska spelvärdt och underhållande. Deremot efterföljdes det
af ett annat tyskt stycke, hvars enda berättigande på svensk
scen var det nästan miraki^öst ypperliga slag af drastisk
komik, som fru Littmark, förtjenstfullt sekunderad af hr
Warberg, deri kom åt att visa. Hvad teaterns repertoar
för öfrigt beträffar, kan man just inte påstå, att den, som
hoppades i samma repertoar spåra sträfvan till en
åtminstone någorlunda konsekvent, för literatur, god smak
och skådespelarutveckling gagnande täflan med Dramatiska
teatern, har haft större anledning att känna sig entusiastisk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:32:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1889/0522.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free