Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det då i Norge rådande partiets hufvudorgan, förstå att
flere bland majoriteten — den var i denna punkt icke stor,
endast 57 mot 54 — under hand tillkännagifvit, att de
icke vore mot en förening med Danmark på unionel
grundval, men att de ville hindra att en del af Danmark (öarne)
införlifvades omedelbart med Sverige. Härmed
öfverens-stämma några yttranden under debatten. Premisserna till
stortingsbeslutet skulle således i sjelfva verket ha varit
riktade mot drömsynen af en »svensk stormaktstron, upprest
på brödrafolkens nackar.» Plougs utsäde hade burit sin
frukt. Men från antiskandinaviskt håll gjordes en helt annan
utläggning. En Köpenhamnvän skref till mig den 5 april:
»Nu börja norrmännen i bref hit låta förstå, att stortinget
var bearbetadt af regeringen, att det var regeringens önskan,
att betänkandet formulerades såsom skedde. Man går ännu
längre, man gifver kungen skulden, under den öppna
beskyllningen, att han bestämd t önskat denna formulering.
Detta senare har berättats i ett bref, som kom hit i går.»
D. v. s., man lät påskina att kungen och regeringen alls
icke ville hjelpa Danmark, hvilket, klart bevisar att
stortingsbeslutet äfven tillskyndades af antiskandinaver.
Huru eget emellertid, att just vid samma tid då dessa
minor och kontraminor löpte samman i Kristiania,
uppgjordes i Köpenhamn ett unionsförslag, bygdt på brödrafolkens
likställighet och det danskt nationella Slesvigs bevarande
åt Skandinavien, hvilket förslag sedan omfattades med värme
af kung Karl, och, såsom jag har all anledning förmoda,
med sympati af det svenska statsrådets ledande män. I
början af min vistelse i Köpenhamn skref jag till kungen
ett bref (bil. 5), som återgaf mina första intryck af
stämningen och ställningen der. Längre fram genmälte jag i
ett af Rosenberg till danskan öfversatt bref, som jag sände
till Faedrelandet, Plougs beskyllningar mot Sverige, (bil. 6).
Men jag återgår till partiställningen.
Yid sidan af de national-liberala, det stora
parlamentariska centrumpartiet, som brutit frihetens väg i Danmark,
bildade bondevännerne riksrådets och riksdagens venstra
flygel. De voro det danska landtmannapartiet med starkt
demokratiska tendenser i motsats till de förras
bildnings-aristokratiska och stadsborgerliga anläggning. Liksom de
national-liberala, voro bondevännerna delade i skandinaver
och icke skandinaver, och de bondevänliga skandinaverne,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
