Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han torrt, skall i alla händelser ordna Danmarks
angelägenheter. I förra brefvet konstaterar han ifrigt den »fara, som
alltid från mäktiga grannar hotar små stater, om de icke
i riktigt erkännande af gemensamma intressen med all sin
förenade kraft stödja hvarandra» samt anhåller om att för
sakens vidare främjande fa »så snart som möjligt» träda i
officiel förhandling med svensk-norska regeringen. Nu
öf-verlemnar han blott åt denna att »bestämma tiden när
underhandlingarna må bötjas».
Skilnaden mellan den 28 april och den 13 maj är för
stor för att man icke på grund deraf måste antaga, att
Monrad förra gången icke var fullt uppriktig i sina
uttalanden, och att danska kabinettet under tiden erhållit
löften, som sedan visade sig vara — tomma ord. Likasom
unionsförslaget, kombinerar äfven Monrad unionsfrågan
och den slesvig-holsteinska frågan med hvarandra, men på
ett helt annat sätt. Han vill åt Danmark bevara icke
blott Slesvig, utan äfven Holstein (och Lauenburg), och
detta traditionella, halft skandinaviska, halft tyska
Danmark, skall ingå en union med Sverige-Norge. Man kan
visserligen till nöd förklara, att en dansk kan omfatta ett
dylikt program. Han har historiskt vant sig vid Slesvig
såsom i sin helhet ett danskt kronland och Holstein såsom
dansk tillhörighet. Sjelfva den strid, i hvilken han
invecklats och genom hvilken hans gamla rätt förolämpats,
utmanar honom att stolt hålla dervid. Man kan ock
genomskåda skälen, hvarför han med hänsyn äfven till unionen
önskar, att Danmark inträder deri jemte Slesvig plus
Holstein-Lauenburg. Danmark skulle derigenom intaga en
så mycket större plats, bli en så mycket vigtigare och
inflytelserikare medlem i unionen. Det omedelbara
förhållande till Tyskland och den europeiska kontinenten, i hvilket
Unionen trädde genom Danmark, eller, såsom Monrad
uttrycker sig, det »inflytande på den europeiska politiken»,
Norden komme att utöfva »genom Holstein», skulle väl
äfven motivera Köpenhamn såsom Unionens hufvudstad.
Som sagdt, man kan inse möjligheten af en sådan
uppfattning hos en dansk; men man måste förneka denna
uppfattning praktisk sans och politiskt förutseende.
Jag skyndade mig, enligt uppdrag af kungen, att i ett
bref till Carlsen lifligt framhålla detta (bil. 21). Carlsen
svarade ej derpå. Det var tydligt att danska kabinettet beslutit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
