- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1889 /
709

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ministéren, och trupperna började redan visa sig utanför
Versailles. Ärkebiskopen af Vienne, som för tillfället var
församlingens president, kände sig ej situationen vuxen, utan
nedlade utöfningen af sitt uppdrag, hvilket nu Lafayette
öfvertog, sedan han af församlingen valts till vicepresident.
Som sådan framträdde han med det efter nordamerikansk
förebild uppsatta utkastet till förklaring af »människans och
medborgarens rättigheter», hvilket af församlingen antogs
och sedermera utförligare redigerades. Sjelf berättade han
sedan för Thomas Paine, att han tagit detta initiativ, »på
det att, om nationalförsamlingen i den hotande stormen
ginge under, åtminstone spåren af hennes grundsatser skulle
undgå skeppsbrottet». Huru Paris samtidigt kände sig
ho-tadt och beredde sig till försvar, är i föregående häfte af
denna tidskrift framhållet. Det må påpekas att Paris vann
segern öfver trupperna mindre med vapenmakt än med en
älskvärdhet, som icke sparade på välfägnad och allehanda
lockmedel för att vinna dem på folkrörelsens sida; det
visade sig då vara, hvad presidenten Carnot nyligen
framhållit vid expositionens öppnande, »denna beundransvärda
stad, som förstår att behaga och förnöja lika väl som att
arbeta och kämpa.» Men fastän många soldater redan gått
öfver på parisarnes sida eller voro villiga att göra det, var
ett anfall ändå att befara. Bastiljens stormning var då
ingalunda en sådan tom paraddemonstration som herr Wirsén
nyligen i Vårt Land velat låta påskina. Bastiljen var en
befäst plats af stor vigt, i hvems händer den än var, och om
tornen för tillfallet endast hade ett fatal fångar, så var der
ju så mycket mera godt om fängelserum, för den händelse
Paris blifvit angripet och besegradt. Hvilken afgörande
verkan Bastiljens eröfring fick på hela den förut hotande
situationen, är också tillräckligt bekant.

Liksom förklaringen af de menskliga rättigheterna och
stormningen af Bastiljen med hvarandra organiskt
sammanhörde som yttringar af samma motståndskamp, så gåfvo de
också i förening uppslaget till privilegiernas afskaffande
den 4 augusti. Den förra utgjorde nämligen den antagna
förutsättning, hvarur nämda afskaffande blef en teoretisk
slutföljd; den senare ledde genom det gifna föredömet till
händelser, i följd af hvilka samma åtgärd blef praktisk
nödvändighet. Både på det teoretiska och på det praktiska
området framstod här Lafayette som frihetsrörelsens seg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:32:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1889/0735.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free