Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rande förkämpe mot grefven af Artois; äran af
privilegiernas upphäfvande tillkommer sålunda honom i väsentlig mon,
om han än icke tog någon aktiv del i sjelfva beslutet
derom.
Att revolutionen i sitt nydaningsverk utgick från
teoretiska förutsättningar och ur dem drog logiska slutföljder,
har ofta blifvit skarpt klandradt; detta klander var den
gamla »historiska skolans» doktrinära jargon och har sedan
blifvit från reaktionärt håll gång på gäng omtuggadt.
Walter Scott anmärker, att nationalförsamlingen, »utgående från
abstrakta läror om allmänna rättigheter, deducerade de från
dem utgående reglerna för den praktiska lagstiftningen
alldeles så, som det säges, att skeppen på de franska
skepps-varfven byggas efter en abstrakt matematiks principer,
hvaremot de i England snarare äro eller blifvit bygda efter
tekniska och mekaniska grunder». Ja, sir Walter, det är
ej sagdt, att de franska skeppen derför voro sämre än de
engelska. Hvar fagel måste sjunga efter sin näbb, hvarje
nation handlar efter sitt skaplynne och sin historiskt gifna
ställning. Det hade af ålder varit för Frankrike eget att
bygga sina statsförfattningar ungefär som det bygde sina
skepp: den gamla feodalismen utvecklade sig här mer
systematiskt än annorstädes, en total omstöpning fick
samhällsskicket af Filip den sköne, en annan af Ludvig XI,
en tredje af Richelieu, Mazarin och Ludvig XIV. Här
fun-nos således ej, såsom i England, fasta samhällstraditioner
att respektera och reformera, men Frankrike hade
århundraden igenom varit stormakt ändå och haft författningar,
som hvar för sin tid passat förträffligt. Nu gälde det
återigen att bygga statsskeppet efter en ny tids fordringar.
Det kom då an på om de der »principerna» visade sig
strängt riktiga i enlighet med tidens rättsmedvetande. Och
det måtte de väl hafva gjort, eftersom de af
nationalförsamlingen faststälda lagstiftningsgrundsatserna mer och mer
blifvit den grundval, på hvilken det moderna Europas
statsrätt bygger och bor.
Var än Bastiljens stormning som militärisk bedrift en
föga betydande händelse, så fick den stor betydelse som
en lystringssignal, hvarefter hela landsorten rättade sig.
Landsorten drogs in i den stora rörelsen, och derigenom
fick revolutionens yxa den tunga järnmassa som gaf kraft
åt hugget från den skarpslipade eggen. Om despotismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
