Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inre sammanhang mot en hvit vägg, beundransvärda i den
genomgående karaktäristiken, men målade med förskräckligt
besvär. Från en något senare tid är en annan tafla, Maire
et conseiUer, befintlig liksom den föregående på den
retrospektiva utställningen, ytterst detaljerad ända till den grad,
att hvarje skrynkla är tagen med och behandlingen, som är
grå och föga kraftig, skiljer sig icke synnerligen från
andras. Ännu i den ofvan omtalta taflan af gubben, som
söker husjungfru (1883), är behandlingen omständlig och
detaljerad och först från åren 1884—86 kan man räkna
Raf-faélli som en fullt utvuxen tekniker, sjelfrådig, hänsynslös,
obestickligt personlig i sina medel.
Det har blifvit sagdt — i en för öfrigt icke synnerligt
insigtsfull kritik — att han från början gjorde gemensam
sak med impressionisterna och betraktade sig som hörande
till dem. Om detta är sant måste det vara hans små
land-skapsstycken och landskapliga bakgrunder, som gifvit honom
namn af impressionist, ty i sina figurer är han icke mera
impressionist än Holbein och Dürer. Det är det
oföränderliga i fysionomien, han söker för den oföränderliga själen.
Och när hans landskap äro impressionistiska, är det just
derför att han betraktar landskapet såsom något i motsats
till karaktären ombytligt, beroende på väder och vind. Han
kallar icke heller sig sjelf impressionist. Landskapet är för
honom en bisak, efter hvilken han icke vill benämnas. —
Han ser sjelf sin betydelse i hvad han åstadkommit i
figur-karaktäristik. Derför kallar han sig karaktäristiker och han
har i högre grad än någon annan samtida rättighet till detta
namn.
På den franska utställningen i Köpenhamn på
sommaren 1888 var han representerad lika så illa, som de flesta
andra stora franska målarne. Den utställningen var öfver
hufvud sammansatt, som om det gält att illustrera den
franska konstens förfall. På den retrospektiva afdelningen af
verldsutställningen i Paris är Raffaélli deremot för tillfallet
representerad af 20 taflor, i hvilka man lär känna honom
förträffligt. I betraktande af den rika representation man
sålunda gifvit honom, måste man antaga att hans
förtjen-ster omsider — bortemot hans fyralionde år — blifvit
erkända af hans landsmän. Det har nämligen icke alltid
varit sä. Han är född fattig, har lifnärt sig som
korsångare i kyrkan och som baryton på en förstadsteater. Sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
