- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1889 /
737

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bos mig, men modet svek mig. Att fika efter den herskande
klickens gunst, att söka de sällskapskretsar, som voro
inflytelserika nog, att skapa ett visst skalderenommé, detta föll mig icke
in. Jag kände dem tillräckligt från min ungdom för att de icke
Bkulle ha någon lockelse för mig.

Man hade ja ändå rätt lugnt och godt i sin muntra krets,
der man helt privat »fronderade».

Jag tänkte att om en epokgörande kraft skulle komma in
i literaturen, så borde den antingen böija med en stormlöpning
mot det bestående och skänka poesien kött och blod från det
verkliga lifvet, eller om denna kraft var anlagd på den
symboliserande idealistiska diktningen, måste den gifva sig luft i en
ari-stofanisk satir eller i en Dantes åskviggar.

Så kom tviflet. Skulle detta lemlästade land, der all
kultur till på köpet var samlad i detta evigt lefnadsglada
Köpenhamn, kanna åstadkomma något sådant? Ack, detta Köpenhamn,
der man icke spårade något slags genomgripande intresse för
andligt lif, som utanför fack vetenskapernas krets icke hade en
enda framstående producerande kraft, denna politiskt afsomnade
stad, som valde sina representanter i sömnen, den utgjorde min
förtvifian, denna danska hufvudstad.

Bland de yngre prosaförfattarne såg jag i G. Brändes den
mest betydande och mest intressanta talangen. Min hustru och
jag läste gerna för hvarandra hvad han skref och disputerade så
om honom med några af våra vänner, som icke värderade honom
så högt. Då »Kritiker og porträtter» utkommit, var jag säker
på att det låg en ny framtid i perspektiv för författaren, men
jag anade icke att han skulle komma att utöfva ett så allsidigt
och genomgripande inflytande på vår kultur, och att han skulle
blifva mig personligen så innerligt kär.

Det var då, som han efter sin disputation för doktorsgraden
med påföljande ulrikesresa haft de föreläsningar vid universitetet,
hvilka inbragte honom en så varm beundran och ett så bittert hat.

De höllos på eftermiddagarne. Då var jag trött af mina
lektionstimmar och behöfde spara krafterna till min egen
arbetstid: aftonen och natten. Det var C. Michelsen,* O. Borchsenius**
och skalden Holger Drachmann, som skaffade mig underrättelser
om hvad Brändes föreläste. Men ännu var jag tviflande, jag

* En ungdomsvän Ull Schandorph, språklärare i Köpenhamn.

** Den i Sverige bekante literatören, numera redaktören af
Morgen-bladet.

Ur Dogevs Krönika. IX. 8

40

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:32:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1889/0763.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free