Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett slägs slitning framskymtar redan ur de anförda
depescherna till Wien och Petersburg. Strax efter det Hall
tillstält Hamilton förslaget till allianstraktat, spreds genom
pressen ett rykte, att alliansen redan var fullbordad. Jemte det
Manderström försäkrar, att Sverige-Norge ej skall passivt
bevittna ett angrepp på Slesvig, visar han sig äfven angelägen om
att förklara, att ryktet om alliansen är »förhastadt*. En
inblick i anledningen till alliansens uppskjutande far man
dernäst genom en af danska sändebudet i Paris, grefve
Moltke-Hvitfeldt, den 7 oktober aflåten rapport angående
svaren på tvänne af grefve Manderström den 11 sept till
engelska och franska kabinetten aflåtna depescher, hvarom
Moltke underrättats genom svensk-norska sändebudet i Paris,
baron Adelsvärd. Moltke skrifver: »Enligt hr Adelsvärds
åsigt, skulle den franska depeschen vara gunstigare för det
stockholmska än för det köpenhamnska kabinettets politik,
för så vidt som den gillar den hållning som det
förstnäm-da kabinettet intagit i frågan, och förkastar tanken på
att från dansk sida göres väpnadt motstånd mot en
fbr-bundsexekution i Holstein. För öfrigt tyder min kollega
de af hr Drouyn de Lhuys1 använda uttrycken på ett sätt
som skulle ur dem klart framgå, att Danmark, Sverige och
Norge kunna göra säker räkning på Frankrikes hjelp och
bistånd, i fall de tyska trupperne gå öfver Eidern.» 2 Häraf
framgår, att Frankrike betraktade Sveriges, Norges och
Danmarks intressen som solidariska så snart det gälde ett
angrepp på Slesvig, men att Sverige-Norge icke ville,
såsom Danmark, anse en förbundsexekution i Holstein som
krigsorsak, och att Frankrike gillade denna uppfattning.
Utom på grund af dessa upplysningar, är Moltkes depesch
märklig derigenom, att den tyckes vara ett af
hufvudupp-lagen för de flitiga anklagelser för hemliga beräkningar som
både antiskandinaver och skandinaver utslungade mot Sverige.
Moltke skrifver nämligen: »Då hr Adelsvärd meddelade
ministern sitt kabinetts depesch, bemödade han sig, efter
hvad han sjelf har sagt mig, och — såsom jag måste
förmoda — på sin regerings befallning särskildt att betaga
hr Drouyn de Lhuys hvaije tanke på, att man skulle kunna
1 Franska utrikesministern.
8 Danska riksrådets folketingsutskotts betänkande, aug. 1864, II, bil. VI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
