Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samma säsong dramatiska teatern följande franska
skådespel: En parisare, Lilla syster, Herr Derblays giftermål,
Duvals skihmessa, Sällskap der nian har tråkigt, En kopp
thé, En teaterpjes, Giftbägaren, En liten förmyndare,
ft’// salu, Pepa, Gnistan, Krigslist och Offret samt af
klassiska saker Moliéres Tartuffe och Les femmes savantes
tillsamman sexton stycken. Hela repertoaren utgöres af 45
stycken, alltså upptaga de franska öfversättningarna mer än
en tredjedel af hela årets verksamhet.
Tager man den kungliga teaterns 28 stycken, så länder
det vår scens ära att 22 af dessa äro danska arbeten; resten
utgöras af tre norska arbeten af Björnson och Ibsen och af
de ofvannämda tre franska. Deremot ser den dramatiska
teaterns repertoar, från nationell synpunkt betraktad, ytterst
sorglig ut. Af de 45 skådespespel, hvarmed svenskarne visa
sig hålla våra 28 stången äro blott 8 (säger och skrifver
åtta) svenska, resten äro dansk-norska (likaledes åtta), tyska
nio, engelska tre och spanska ett. De åtta svenska styckena
äro följande:
Sveas fana (Staafl).
Flinta och stål (Hedberg).
Final (Lundegård och Ahlgren).
En räddande engel (Edgren).
I telefon (Ahlgren).
Vid Sofiero (Wijkander).
En hofsven (anonymt).
Kapten PufT (Kexel).
Af dessa stycken är kapten PufT en gammal komedi af
den fyndige och qvicke bearbetaren från Gustaf Hl:s tid.
Intet af hans stycken äro original, något som nyligen åter
är påvisadt af Levertin i hans förträffliga bok Teater och
dramer under Gustaf 111; i kapten PufT plagierade Kexel
till och med Bellman. Stycket upptogs säsongen 87—88 i
anledning af teaterns 100-årsfest.
För de öfriga styckena har man att tacka moderna
författare, fyra voro nya: det anonyma En hofsven, som gick
6 gånger, Vid Sofiero, en tillfällighetspjes i anledning af
konungens födelsedag, som spelades 4 gånger, Flinta och
stål af den rutinerade författaren Frans Hedberg, hvars 18
representationer beteckna en succés för den äldre skolan,
och ändtligen Final, det enda alldeles moderna stycke, som
hade förtjenat ett långt bättre mottagande än hvad som be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
