Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Åt spiritisternas lära om andarne och deras villigbei
att infinna sig hos ännu lefvande varelser på ett mediums
kallelse, ha teosoferna, åtminstone somlige af dem, gifvit en
något annan form genom uppställande af teorien om
astralkroppen, hvilken är en högre företeelse form än den
vanliga kroppen och icke heller förgås samtidigt med denna.
Astralkroppen kan icke blott efter döden utan äfven under
lifstiden sig från den rent materiella kroppen samt är
oberoende af rummets inskränkningar.
Men det anförda må vara nog. Som man finner ir
teosofien en blandning af gamla filosofiska drömmerier och
folkföreställningar å ena sidan samt modern vetenskap a
den andra, denna senare naturligtvis endast i lösryckta bitar
och tolkad på sitt särskilda vis.
Det är uppenbarligen också det enda sätt, på hvilket
en ny religion i våra dagar kan med någon utsigt till
framgång hopsättas. De. hvilka det är någon utsigt att
närmast vinna, äro de oklara hufvudena med anlag för
mystiska grubblerier. Mycken mysticism är således första vilkoret,
men ett litet påhäng at vetenskapliga fraser är deijexnte
synnerligen nyttigt på grund af deras stora förmäga att
imponera på allmänheten, både den lärda och den olärda
Den nya lärans öfverensstämmelse med vetenskapens nyaste
upptäckter kan då tryggt predikus för en uudrande och
beundrande hop. Förhållandet är ju nemligen, att tron p*
vetenskapen bland våra dagars halfbildadc är lika djup och
okritisk, som tron på religionen hos de obildade. Det år
härvid gifvetvis icke fråga om vetenskapliga fakta eller af
forskningen verkligen vunna resultat. Derom lefva de,
som värfvas för nya religioner, och oftast äfven de, som
sätta ihop dem, i lycklig okunnighet. Den vetenskap det
gäller äro de mer eller mindre oklara hypoteser, som sig
så kallande filosofer och forskare på själslifvets områden
uppkonstruera af sitt eget medvetande samt här och der
pryda med en uppsnappad bit vetenskaplig iakttagelse. En
verklig fördel för alla medför denna vetenskaplighet.
Oak-tadt den sällsynta grad af tråkighet, för hvilken de
teosofiska publikationerna ulmärka sig, verka de nämligen då och
då uppfriskande nöjsamt på grund af den lustiga
användning af halft kända eller halft förstådda vetenskapliga
upptäckter, hvarmed de briljera — särskildt den nyss *f U. P.
Blavatsky, teosofiens störste apestel, ulgifna »Nyrkel tLU
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
