Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
teosofien» lemnar ganska talrika bidrag till denna art af
den omedvetet komiska literatureu.
I de vetenskapliga funderingarne ar det för öfrigt
naturligt, att man hufvudsakligen skall stödja sig på de ännu
outredda naturkrafter, livilka spela så stor roll i
menniskor-nas fantasi. Då magnetismen, om mau än icke känner dess
väsen, dock nu börjar blifva oss rätt förtrogen, är den icke
längre fullt så lämplig, som då Mesmer uppträdde, att narra
folk med. På grund af den stora oräddhet gent emot löjet,
hvilken utmärker religion sstiftare och deras adepter, tala
emellertid teosoferna ännu en stundom mesmersk jargon.
De erkänna ock otvunget sin slägtskap med äldre tiders
mystici och tala med vördnad om astrologer, guldmakare,
rosenkreutzare och att hvad de hetat, gångna tiders
drömmare och skälmar. Endast sina allra närmaste slägtingar
inom den menskliga galenskapens legioner, hexorna, tyckas
de draga sig för — förmodligen för att icke riskera
framgången hos damerna.
Den rikaste källan till »vetenskapliga stöd» för
teoso-fien lemna emellertid hypnotismen, det moderna raserief med
suggestioner, tankeläsningen och annan dylik halfhumbug.
Med tillämpning af den utslitna fras Shakspeare lade i
Danaprinsens mun sluta de, att den sanna visdomen är
lättrogenhet: att det finnes mera mellen himmel och jord
än menniskan drömt om i sin filosofi, har ju af alla tiders
charlataner användts som ett slående argument för
sanningen af de sagor de berättat godtroget folk. Teosoferna
finna också att genom denna sats bevisas verkligheten af
de gnomer, salamandrar, undiner och hela den flock af
naturanda, med hvilka en barnslig fantasi befolkat naturen.
Det är dessa naturandar, med hvilkas hjelp teosoferna
utföra sina flesta underverk, om de också icke heller
försmå de hemliga krafter, hvarmed de spiritistiska
trollerikonstnärerna utföra sina hocus. I en — äfven på svenska
öfversatt — biografi öfver ofvannämde Blavatsky berättas med
en rörande naivitet de galnaste påhitt af denna tvetydiga
dam såsom bevis på hennes öfvernaturliga förmåga. Att
hon någon gång skulle gjort en förnuftig användning äf
sin förbindelse med högre makter, påstår deremot biografen
ärligt nog aldrig, såvidt man ej dit får räkna den hjälp
hou skaffat sig af andar för att slippa att själf hemta sin
tobakspung . . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
