Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han: »naturligtvis utan att vidröra hvad vi förehade under 1
ditt första besök här i staden» (bil. 26). Och 1867 vid* j
håller han: »Jag kan ’ej annat än bestämdt afråda, att
de närmare omständigheterna vid detta förslags tillkomst
läggas i dagen. En annan sak är, att offentliggörandet af
förslaget, med fasthållande af dess upprinnelse från kung
Karl, samt hvad derpå följde, kan vara nyttig.» I samma
bref tillägger han dock: »För öfrigt har jag ingenting att
invända mot din uppfattning af tilldragelsen, och deltager
i din harm öfver att den skall inför allmänheten framstå i
ett annat ljus än det sanna» (bil. 35). Och likväl! Det
är påtagligt, att Rosenberg stod mellan tvenne eldar:
å ena sidan mig (på hvilken kung Karl öfverlåtit saken;
å den andra Carlsen (jmfr bil. 38), som uppbjöd allt for
att utplåna spåren af att han^var en af dem, som togo del
i förslaget innan det hemstäldes till kung KarL Slutligen
gaf jag med mig så till vida, att icke allt skulle behofva
sägas, under förutsättning att »intet af det som blir
sagdt får strida mot det sanna förhållandet» (bil. 36). Jag
öfverlemnade dokumenten i mars 1867. Rosenberg tog
genast i tu med den beramade redogörelsen och sände den
färdig till mig i juni. 1 Men jag hade ej hunnit långt i
läsningen, innan jag fann att Rosenberg ändock vidhöll
förslagets ursprung från kung Karl. Hvad skulle jag gora?
Draga in hela uppsatsen? Detta skulle dock ha varit synd
efter all den möda den förorsakat. Jag fogade mig efter
Rosenberg. Nu skulle man fä afhan<ilingen öfversatt,
skaffa en fransk adoptivfader ät den samma och afcakta
ett lägligt ögonblick för offentliggörandet. Allt detta drog
ut på tiden, så att vi redan voro i februari 1870, det stoa
krigsåret, då den slutligen utkom i Revue des deux Hondes.
Rosenberg hade först vändt sig till den snillrike historikern
och politikern Henri Martin, som uttryckte ett varmt
intresse för de skandinaviska sträfvandena (bil. 35,40). Men det
vardt sedan den bekante kunnige historieforskaren A. Geffroy,
som åtog sig artikeln (bil. 42). Rosenberg blef dock
mindre belåten med det sätt, hvarpå Geffroy använde haos
manuskript. »Jag tillstår», skref han till mig, »att jag
kände mig något bedragen, då jag såg hvad Geffroy gjort
af det hela» (bil. 42). Jemför man Rosenbergs fnunståB-
* Den fins ännu i min ego.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
