Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett berg, en sjö, en hafsarm, som harmoniskt afnnxlAr dm«
områden. Denna uppfattning af någonting oorganiskt och dödi
såsom begränsning för det, hvilket, såsom staten, natioeeo, Ir
organiskt och lefvande, är numera i grunden föråldradt, sedan dr
internationella fördragen kunna låta hvaije annan nation eller
draga ungefår samma gagn af en välbelägen hamn eller fördelaktig
kommunikationsled som den stat, hvilken de politiskt
tillhön-De förra naturliga gränserna — hvilka äro någonting helt aasat
än de nationella strategiska positionerna — bli vid den
fortti-ende internationella utvecklingen mer och mer reducerade till bta
fysisk geografiska utlininier. Men denna tid är ännu eodi5t i
görningen, och ingen kan hindra gamla åskådningssätt att fort
farande utöfva sin makt. Om också icke af andr* skål, löpe
Danmark redan härigenom fara att förlora Jutland, emedan dem
hal fö sammanhänger omedelbart med Tysklands fastland och skiOt
afrunda de9s område vid de begge hafven, Nordsjön och OsterFjfe
Och hvem skulle väl, vid en sådan »gränsreglering», hjelp* drt
isolerade lilla Danmark för dess egen skull? Sannolikt
ia|*a-Blandade sig någon här i leken, så skedde det nog för tpm
räkning.
Men skall då ej befolkningarnas egen högt uttalade vik
rådfrågas och aktas? Frankrike har gått i spetsen för vtdjaafo
till denna humana princip, då det är fråga om sådana område*
hvilkas befolkning är mer eller mindre hvad man kallar »blandad’
Men äfven omröstningsprincipen, det fria valets rätt, är, då d»
inträder på den internationella politikens falt, en praktisk
je®k-nings- och afvägningsmetod, icke en oinskränkt mensklig rlttigbft
Vid de ömsesidiga inflyttningar, som i våra dagar e^a rum aati>
nerna emellan, skulle en absolut tillämpning af folkomröstnitcv
rätten erhålla till följd, att ingen stat viste hvilka delar af ha»
område nästa dag tillhörde honom. Tyskarne i Paris och LoftA*
kunde när som helst rösta för, att vissa delar af dessa hufrvd»
städer skola tillhöra Nordtyska förbundet o. s. v. Man kao iek
vädja till folkomröstningsprincipen i och för sig. Det miste, ftr
att hon skall kunna göra sig gällande, finnas andra vigtiga
poetiska bevekelsegruoder derför, såsom t. ex. då Italien och Fnak
rike kommo öfverens om folkomröstningarna i Savoyen och Nina
Det tyckes visserligen att stater, som sjelfva praktiskt ertatf
folkomröstningsrätten, också hafva intresse af att bevaka de*
lämpliga användning äfven på andra håll. Så gjorde ju pt ä*
och vis Frankrike vid Pragfreden angående feorra Sleerig. ft*
är likväl fara värdt, att, om den part, för hvars råknhi£ ca djfck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
