- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1889 /
991

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

professor Caro, den vältalige psychologen, hvars föreläsningar i
Sorbonne hade air af ett bröllop i Sainte Clotide: samma
aristokratiska dampublik, samma étincellanta toiletter, samma eleganta
koketteri. Stycket öfversattes redan samma sommar och gafs på
Djurgårdsteatern med bl. a. fru Linda Boström, hr Engelbrecht,
frk. Hodell m. fl. För hösten upptogs stycket rivaliserande af
Nya och Dramatiska Teatrarne. Diverse kritici ansågo utförandet
vara bäst & — Nya Teatern, de ansågo pjesen vara blott en
tom fars och att spelet å N. T. var i stil dermed. Fru Cysch
hade der uppoffrat sin ungdomsskönhet för hertiginnans rol, fru
Fahlman dito dito för grefvinnans, fru Engelbrecht spelade
engelskan, fröknarne Backlund och Hård prefektskan och Suzanne,
den senare ansågs i de allvarliga momenten utmärkt och långt
bättre än Dramatiska Teaterns Ellen Hedlund, som just då stod
i begrepp att förlora (för evigt!) detta sitt tillnamn. Herrarne
på N. T. utgjordes af hrr Hillberg, Wagner, Engelbrecht o. s.
v., men på Dr. T. af sjelfva Knut Almlöf, som öfvertagit Bellacs
rol. För vår del hade vi der tänkt oss hr Fredrikson, som
också säkert skulle gifvit en mer illusorisk bild af den
qvinno-tjusande Pariser-Plato än hr A., hvars stora talang håller sig
inom de komiske gubbarnes krets. Hr F. spelade i stället
prefekten, frk. Åberg dess fru, begge med stor framgång, som
äfven följde de andres prestationer, hvaraf kritiken satte fru
Betty Almlöfs hertiginna högst, ehuru nog anmärkningar kunde
göras mot fru A:s skick som grande-dame här som i andra roller,
exempelvis hertiginnan Marlbourough, der ej ens de mest uddiga
repliker och den intelligentaste uppfattning undanskymde bristen på
nödig aristokratisk grandezza. Emellertid var det märkvärdigt att fru
Almlöf kunde spela något alls dessa sista år, då man betänker
den utmärkta konstnärinnans beklagansvärda olycka att endast
högst ofullständigt kunna betjena sig af sina ögon. Med
kritstreck utritades på golfvet hennes positioner, och med ett
be-undransvärdt minne erinrade sig konstnärinnan scen för scen ett
p& förhand inlärdt scenario. Regissören förargade dock en gång
med skäl fru Almlöf, då han utan att säga henne till hade
arrangerat om möblerna i en komedi och på det viset narrade
henne först att adressera flere spirituela repliker till en stol och
sedan att vara nära att kullgå en taburett. Emellertid dröjde
det sedan ej länge innan fru A. lemnade alla tenaters snaror
och försåt, i sina egentliga triumfroler sedan dess fåfiingt
rem-placerad af äfven så intelligenta fruntimmer som fru H.
Kinman-son eller frk. T. Åhlander. Också Bellac*Almlöf följde snart sin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:32:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1889/1021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free