- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1889 /
999

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Klara. Nå, hvad var det, min vän.

Jungfrun. Jo, frun sa’ att jag fick inte gå och lägga mig,
innan jag gifvit herrn och frun en kopp thé.

Johan. Hvilkea fru?

Jungfrun. Frans fru mor.

Johan. Hvad t—n har du att göra med hvad hon säger?

Klara (strängt). Johan, du glömmer dig; (till jungfran)
Mamma sa’ alltså åt dig att du skulle laga thé åt oss. Det är
alldeles riktigt af dig att du kommer ihåg hvad mamma har
ålagt dig. Det är mycket vackert af dig att du är så pligttrogen.
Men hvarken min man eller jag bry oss om thé, och klockan är
nu så mycket att du kan behöfva gå och lägga dig.

Johan. Ja, om du ville vara så god —

Klara (strängt). Du tillåter kanske att jag ger jangfrun
order (till jungfran vänligt). Du kan alltså gerna gå nu, men du
vet att jag sätter mycket värde på att du rättar dig efter de
vinkar mamma gifvit dig.

Jungfrun. Jag tackar! Tack snälla frun, men jag är
minsann så pin vaken, så att om det var ett eller annat — —

Klara. Nej, du kan lugnt gå och lägga dig. Vi vilja dig
ingenting.

Jungfrxm. Ja, då ber jag frun om ursäkt och önskar herrn
och frun godnatt.

Klara (vänligt). Godnatt.

Johan (förargad). Godnatt.

Jungfrun (i dörren). Godnatt.

IV:de scenen.

Johan (promenerande fram och tillbaka). Det är visst en
snäll flicka.

Klara (i soffan). Ja, jag tycker det förefaller mig som vore
det en riktigt förträfflig flicka.

Johan (stannande framför henne). Af henne fft vi nog
mycken glädje.

Klara. Man har inte jungfrur för att ha glädje af dem.
Man har dem för att göra nytta.

Johan. Det är ett förträffligt sätt på hvilket hon böljat

Klara (gycklande). Hvad menar du?

Johan. Jag menar att hon kom t—n så olägligt för en
stand sedan.

Klara. Hur då, min vän?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:32:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1889/1029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free