- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1890 /
8

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

les républicains de Fra?ice, sur la société des jacobins de Paris
(1792)*. Han ville, säger han, »afslöja de anarkister, som styra
och vanhedra detta samfund»; och han hörde ej till dem, som
fruktade att taga bladet från munnen.

* *

Man torde med nfigot skäl kunna antaga, att de som
efter-lemnat Minnen frän den tid, som de på skräckregeringens bud
tillbragte i de parisiska fängelserna, skulle vara intresserade af
alla traditioner om dessa och särskildt af berättelser om
septemberdagar ne. Hade någon af dem hört fabeln om mille de
Som-breuil, månne han ej skulle hafva antecknat den? Men äfven
hos dem söker man flfilngt.

Jag förbigår nu, för att längre fram återkomma till Coittant,
som år 1794 i ffengelset Port-Libre gjorde bekantskap med m:lle
de Sombreuil samt hennes far och bror. Här skola vi rådfråga
några andra.

Joseph Paris de 1’Épinard bar i en liten skrift: Uhuma*
niié méconnue q\i les horribles souffrances d’un prisonnier**
be-skrifvit sina lidanden. Han var man att tro, såsom evangeliets
ord, äfven de orimligaste sägner. Aldrig — skrifver han — aldrig
skall man fä ur fångarnes hufvud, att i det föngelse, der han
satt, serverades menniskokött ; anledningen till denna tro var, att
man vid nattetid ofta hörde »qvidande röster, som tycktes slockna
i dödsrosslingeus qval». Att han sjelf delade samma tro,
framgår tydligt nog. Han berättar, först såsom en »anekdot»,
hvil-ken jemte de andra anekdoterna han sedan med dyra eder gifver
ut för bevislig sanning, att Fouquier-Tin ville lät för hvaije tredje*
dels månad betala sig 12,000 francs af den »Megera», som be*
lierskade Conciergeriet : det var åklagarens vid
revolutionsdomstolen procent af hennes rofferier och stölder från de stackars
ftn-garne. Hvad skulle ej då, tillägger han med en räkenkarls
färdighet i multiplikation, alla de öfriga fängelserna inbringa ! *** Hvar*

* Att denna ströskrift, i hvilken flere enskildheter från
september-dagarne berättas, författades i oktober, framgår af Mémoircs de Biissot,
publies pyr son fiUt I: 143 (Paris, 1830).

*’* Återfinnes i Mémoires sur les pviaons, I: 137—170.

**’ För att hafva lof att förbanna Fouquier-Tinville, behöfver man
icke göra honom till tjuf, hvilket han ej var. Då han gick till döden,
efterlemnade han hustru och barn i fattigdom. Hustrun lefde i nöd af
andras nådegäfvor till 1S27 : dödsboet efter henne bestod af nugra torftiga
möbler, ett relikskrin och hennes mans bref. (»Se Auguste Dide:
HM-ti<jue» et nrolut ¡onnairc*. Paris, 1887.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:33:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1890/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free