Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
siscbe Revolution von Christoph Girtanner- (9:de bd. Berlin
1795)? Det är tvänne veritabla lögnkloaker.
Alla de onämnbara ohyggligheter om mordet på prinsessan
de Lamballe, af hvilka ögonvitnet Rétif de la Brétonne ingenting
sett, återfinnas här. Likaså har Girtanner sig bekant, att på
plaee Dauphin män, qvinnor och barn öfvergötos med olja och
stektes lefvande, der i bl and åtskilliga prester, emedan de ej villo
äta kött som skars ur de förut stektes lik. Äfvenledes känner
han, att de mördades kött användes till pastejer, som såldes hos
pastejbagarne omkring Palais-Royal under namnen: paté d la
viande des Suisses — d la viande des émigrans — d la viandc
des prétres o. s. v. Icke heller har han funnit anledning att be*
tvifla Peltiers historia, att en officer vid schweiziska gardet
dödades på det sätt, att tvänne qvinnor långsamt sågade af hans
huf-vnd*. Alt detta förekommer i »Politische Annalen», der
författaren endast korteligen nämner om f. d. Invalidguvernören de
Sombreuil, att han slapp undan med lifvet, men för vidare
upplysningar hänvisar till »Historische Nachrichten». Der förtäljes
tilldragelsen på samma sätt, som hos alla samtida berättare.
Man kan vara viss om, att Girtanner ej negligerat myten
om det blodfylda glaset: saken är den, att han lika litet som
någon annan menniska, m:lle de Sombreuil ej undantagen, hade
hört den, ty den var ej ännu inventerad. Girtanner berömmer
sig af, att ingen enda af de i Frankrike, Eogland och
Tyskland utkomna skrifter om den 10 augusti undgått hans
uppmärksamhet — och under rubriken 10 auguäti inbegriper han, som
många andra, septemberhändelserna — hvarförutom han fått
meddelanden från flere vänner i Paris. Han har verkligen ingenting
försummat, för att sammanbringa det största möjliga antal af
lögnaktiga uppgifter. Hans naivetet är, om ej oupphunnen,
åtminstone oöfverträfFlig: han vet, att Peltier är »ein wtithender Roya-
* Jourgniac de Saint-Méard har i sina fangelseminnen omtalat
mordet p& schweiziske öfvers t en Reding, hvilket tillgick på samma sätt som
de öfrigm blodscenerna i Abbaye. Peltier bar den fräckheten att säga,
att Saint-Méard icke »vågade» tala om, att en af dem som buro ut
Reding — h vil ken for sina sår ej kunde gå sjelf — med sabeln sågade af
hana hali*, så att de kommo ned på gatan med ett lik.
Uppenbarligen är det en historia från de schweiziska legoregiraen
teoas tidigare dagar, som här går igen. Enligt Nouvcllcs å la main,
citerade af Charles Vatel (HUtoire de m:me du Barry, TIT; 143) blef, den
5 oktober 1772, en schweizare, tillhörande kasernen i Courbevoie, dömd
att sågms lefvande mellan två bräder, och straffet vardt äfven verkstaldt.
Tilliggom, att det skedde i kraft af legotnippernes egen rättskipning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
