- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1890 /
28

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sombreuil hafva drabbat honom år 1823, mot slutet af Ludvig
XVIII» regering, litet mer än ett fjerdedels århundrade sedan
revolutionstribunalet vardt afskaffadt, samt fem år efter den
olyckliges — död. Så grnfligt poetisk är dook ej Piettes verkliga
historia: ban blef på intet vis antastad, ioke åtalad eller dömd,
icke ens afrättad, utan dog år 1818, såsom maire i Rumigny (dép.
des Ardenoes), en lugn och stilla sotdöd.

Vi hafva, om jag får nttrycka mig så, lyssnat till m:lle de
Sombreuils tystnad; låtom oss na böra hennes tal.

Louis Blanc bade i sin revolutionshistoria förklarat
legenden så, att då m:lle de Sombreuil höll på att falla i vanmakt,
man bjöd henne ett glas vatten, och att i det ögonblick hon skalle
föra det till sina läppar, deri föll en droppe blod från dens hand,
som räckte henne glaset. »Jag har denna uppgift», tilläde
författaren, »af en dame, som sjelf fått den af m:lle de Sombreuil,
med hvilken hon varit genom vänskapsband förenad. Och det
egendomligaste är, att m:lle de Sombreuil berättat detta för att
visa, att septembermännen, hur grymme de voro, ej voro helt och
hållet oåtkomlige för medlidande.»

Sedan Louis Blancs stora arbete blifvit afslutadt 1862, före*
kom i Edinburgh Review (1863, juli) ett slags kritik deraf, hvars
förf., efter en vrängd framställning af Louis Blancs berättelse om
affären Sombreuil, åberopade såsom en gång för alla afgörande
Gra-niev de Cassagnacs myndiga förklaring, att hvarje »tvifvel på
sanningen af den vedertagna berättelsen blifver omöjlig inför det
intyg, som sonen till mrlle de Sombreuil tillstält oss».

Af denna utmaning föranläts Louis Blanc att tillskrifva den
här ofvan nämnda dame i Paris, på hvilkens meddelande han
grundat sin framställning, och fråga henne, huruvida sedan dess
någonting rubbat hennes uppfattning af de omständigheter från
septemberdagar ne 1792, som m:lle de Sombreuil för henne hade
omtalat. Sedan Louis Blanc fått hennes svar och bemyndigande
att deraf göra det bruk, han funne för godt, vände han sig med
ett den 18/y 1863 dateradt genmäle till The Athmamm, i
hvilken tidskrift för 26 september s. å. det finnes infördt. Det böriar
med svaret från brefskrifverskan i Paris, hvilket är
undertecknad t: V:e de Montmahon, née Eoussel.

Vicomtesse de Montmahon föt täljer, att hon år 1815 i Paris
hos m:me de Montarant gjorde bekantskap med en hennes
slttg-ting, m:lle de Sombreuil eller dåmera m:me de Villelume — hon
var nämligen gift med en kusin, med hvilken hon hade en son,
som tycktes vara omkring 12 år. Då brefskrifverskan vid uaid-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:33:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1890/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free