- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1890 /
63

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

alltför tacksamma rolen hade hr W. gjort ett riktigt litet
mästerverk, som högst lyckligt iovigde hans sejour. Operetten sjelf
står och faller med hr Warberg. I sig sjelf ftr den en
obetydlighet: alldaglig libretto och förr hörd kapellmästarmasik n la Wien.
Hr Warberg seknnderades godt af de manliga artisterne, sörskildt
hr Klinger, en ung lofvande talang, som vi i provinsen med nöje
sett i flera operetter såsom uti Nitouche och Villars’ dragoner,
hr Lundahl trots mindre filskarmessig tournure, hvaremot den
ange konservatorieleven i samma parti var paralyserad af skräck,
bade en och en half gest, men god stämma i olycksalig svensk
metod. Om herrarne i detta sällskap öfverglänsa förra årets
Vasariddare, så är det tvärtom med damerna. Hvarken fröken
Johnson eller frk. Ekström kunde i denna Dellingers operett
utplåna de angenäma minnen, som å denna scen efterlemnats af
Selma Grunder, Anna Pettersson, Maria Cederberg, Mathilda
Bergström.

Efter »Kapten Fracassa» vände hr Warberg på sin gamla
Hammerska fjerding och fram hoppade »Sjökadetten». Hvilka
minnen för operetthabituerna! Elisabeth Hjortberg — den
piggaste sjökadett, Anna de Wahl — den behagligaste, Gerda
Grönberg — den vackraste, mest karla-äkta med den präktigaste
rösten, Fritz Arlberg — en Januario utan make om ock ej till sist
utan maka, Viktor Holmqvist — en närsynt hofnarr som få o.
s. v. Vasateaterns publik, af hvilken en stor del ej generades
af dessa minnen, nöjde sig med hvad som nu gafs, trots det
fröken Pettersson ej upptiädde i den för henne perfekt liggande
titelrolen. Det var två andra fröknar, af hvilka fröken Ekström
lyckades sätta vår bekante operettvän (i N. D. A.) uti den
största hinryckning, så att t. o. m. en tidning förklarade att endast
åsynen deraf vore värd ett besök i denna teaters salong.

Hr Warberg, som med mycken förtjenst utfört Januarios
rol de senare åren i Sjökadetten, presenterade sedan för
Stock-holmspubliken en landsorts-sångerska, som kommit stor’ ting åstad,
fylt teatern i Westervik, der slikt ej på mansåldrar skett,
upptagits i Smålandspostens veckorevy under namnet HON, HON
kommer m. m. Och när hon kom, förändrade Smålands
lands-ting sin session att henne kunna skåda, njuta, höra, tillbedja.

Presentationen här skedde i Offenbachs mindre framstående
»Tvätterska», landsortssångerskan rönte uppmuntran, efter hvad
man försport, och lär heta Pettersson, också ett namn!

Man har sagt mig att det var Anna, Anna Pettersson, men
det tror jag ej. Anna Pettersson hade ju i våras planer att upp-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:33:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1890/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free