- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1890 /
65

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att detta blir henne en lexa att hålla sig inom sin repertoir, d.
v. 8. på sitt segerfdU.

* *

*



För att icke slata med en ledsamhet, det Petterssonska
nederlaget i Niniche, nämnom i korthet att Lille Hertigen sedan
för fröken Anna blifvit en veritabel triamf.

Vi rådde sångerskan i våras att införlifva denna rol med
sin repertoir och det var ju nu väl för henne att hon lydde detta
råd. Dessutom för publiken, som väl aldrig i Stockholm sett
eo bättre liten hertig, trots namnen de Wahl, Hjortberg, Östberg,
Grönberg och allt hvad deras högheter borgerligen hette.
Orsaken hvarför fru Östberg, som var en utmärkt Boccaccio, blef
en medelmåttig hertig, föranledde nu motsatsen med frk.
Pettersson. Denna hennes framställning är i sjelfva verket
mönstergill. Om barnet något mer betonats i första akten och
värj-kupletterna orsakat en liten tragisk skiftning i sista akten, hade
vi platt intet haft att anmärka, allt att loforda, ty den indisposition,
Bom kom krigsarian att vid premiéren snubbla, var alldeles
tillfällig och hade kanske förmildrats om frk. P. ej rusat in
omedelbart före sin första takt, hvilket alltid är farligt för
andheint-oing och intonation. Eo rask entré kan ju göras, men minst
två minuter före sångstämmans infallande, särdeles då
riturnell-kör öppnar scenen. Detta är ett teaterknep, som ej är att
förakta.

Att Pettersson är Europas främsta operettsångerska, är
något som Stockholmsjargonen roar sig med att pladdra. Nåväl, i
Lille Hertigen är detta ej dess mindre sannt, ty Pettersson
öf-verträffar här t. o. m. rolens skaparinna i Paris, Granier,
särdeles i röst, nobless och yta. I sången har hon delikata
nyanser af ömhet och eld, såväl i F:dur som E:dur-kuplctterna och
kärleksduetten i första akten får genom hennes spirituella
detal-jering en nästan hänförande liflig kolorit. Den syperba
ynglingagestalten uppbäres härunder med lika syperb aristokratisk elegans.

I andra akten kommer frk. P. till burlesken, der hon gör
stora ting, men med förtjusande finhet trots all humoristisk saft.
Hennes ägg- och soldatvisor äro här mästerverk af
schatterings-talang, lifFullhet, ysterhet, af äkta komisk metall. För resten,
sedan hon fått af sig bondkostymen, hvilken öfverste! Ja, hon
sjunger sjelf: »Den vackraste off’ser i verlden!»

Fröken Pettersson borde med denna triumf onekligen vända
Ur Dagen* Krönika. X. 1 5

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:33:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1890/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free