Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den är ock otroligt naiv denna mening. Det är för visao
inget mod för dagen, att den literatur som duger nSgot är
misströstande och polemisk, att det endast är de stackars fattiga
satar, för hvilka lifvet icke har någon utveckling och hvad som
rör sig i lifvet icke någon mening, hvilka syssla med vacker
lyrik och sjunga om förnöjelsen och behaget af hvad de skåda.
Herr Hedberg uttryckte skälet så, att vårt slägte är
haf-vande. Detta skulle man dock kunna kalla den optimistiska
sidan af saken, framtidssidan. Nutidssidan, och det är väl på
den det närmast kommer an, är den att vi lefva i en döende
verld, eller en död verld. Den officiella och herskande
religionen är en mumie, hvaråt den flitigaste balsameringskonst icke
kan gifva annat än på sin höjd nfigon formlikhet med lifvet. De
politiskt herskande lärorna hafva förlorat ideelt berättigande, äro
qvarlefvor från ett lif som flytt; det socialt herskande elementet
och den socialt herskande åskådningen äro rester från ett icke
längre existerande slägte: för den intelligenta och kunniga lilla
skara som nu bär och under den närmaste framtiden kommer
alt bära vår literatur ter det sig, som om vi lefde på ett
mnlt-nande arf. Och då man saknar tro på det som breder sig och
hcrskar i kråkvinkelsamhällena, och sympatiserar med hvad som
undertryckes af den inbihka herskande minoriteten och den
stora dumma majoriteten, och när man så lefver i ett så litet
samhälle som vårt, der trycket är omöjligt att undandraga 8ig —
då blir man med nödvändighet polemisk och bitter i sitt
skriftställen.
Man känner sig lefva vid aftonen af en dag som flytt —
men stär ännu icke vid gryningen af en dag som kommer.
Entusiasmen Ur derför icke synnerligen stor hos den nuvarande
diktaregenerationen och resignationen är ingen känsla, som hör
hemma hos dem, hvilka finna futtigheten vara det framför allt
karakteristiska för hvad de bekämpa. Å andra sidan är
motsatsen mellan författarnes åskådning och den som officielt
herrskar med en icke mild spira för djup för att en humoristisk
eller muntert satiriserande ton skulle kunna göra sig gällande.
Herr Heidenstam blef derför en ropande röst i öknen: han
tyckes ännu sakna det andliga samband med sitt land, som
kräf-ves för att en författare skall betyda något verkligt för sitt land
och sin samtid. Herr H. är dock ännu för ung för att ej saken
kunde upphjelpas. Vi hafva annars i Snoilsky ett exempel som
Ur varnande. En första rangens begåfning och med en vunnen
literär auktoritet, som kunde göra honom till en vigtig insata
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
