Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
intetgörandet af vår ställning som en skild nation, af Finlands
ställning som en skild stat vid sidan af den ryska. Man hade
for afsigt att afskaffa vårt eget mynt och återinföra den ryska
rubeln; att afskaffa den nu existerande tullgränsen mellan
Ryssland och Finland for att i stället göra den ryska tulltaxan
gällande äfven hos oss; och slutligen skulle vårt postväsende
sammanslås med det ryska. Vi skola här egna några ord åt hvar och en
af dessa tre punkter for att komma på det klara med deras
verkliga innebörd.
Hvad forst frågan om vårt myntväsende beträffar, så torde
ej många ord behöfvas for att uppvisa att det helt enkelt blefve
landets ruin, därest det ryska myntet komme att ersätta vår
nu gällande guldmark. Ty förutom rubelns osäkra och
fluktuerande värde, som utgör en hämsko på en sund utveckling
af hvaije affärs* eller industrielt företag, bör man komma ihåg
att rubelsedeln går med tvångskurs och således hos oss, vid
ombyte af myntsystem, skulle måst mottagas till parikurs
såväl af den enskilde som af alla offentliga inrättningar. I dag
betalas för rubeln, enligt Finlands banks notering, 2 mark 80
penni; blefve den gällande mynt hos oss, skulle vi fä betala
den med 4 mark. Man behöfver ej vara någon räknemästare
för att finna hvart detta skulle leda. Men saken har ännu en
annan sida. Vår myntlag är antagen af regent och ständer
gemensamt och har grundlagsnatur; ett ensidigt upphäfvande af
densamma från regentens sida vore derför ett grundlagsbrott, som
skulle ställa portarna på vid gafvel för andra dylika. Kan
man trampa en lag under fotterna, så kan man äfven trampa
flere, och böijan vore således gjord till ett fullkomligt
upprif-vande af vårt från Sverge ärfda konstitutionela statsskick.
Det nu sagda har i hufvudsak sin tillämpning äfven på
den ifrågasatta förändringen af våra tullförhållanden.
Förhållandena i afseende å handel, industri och jordbruk äro icke de^
samma i Finland som i Ryssland och tullsatserna kunna därför
ej heller vara desamma. Ett försök att hos oss tillämpa den
ryska tulltaxan, som dessutom snart sagdt dagligen undergår
förändringar, vore därför ett hårdt, nästan tillintetgörande slag
för vårt ekonomiska lif. Att vår budgets förnämsta
inkomsttitel — tullarna inbringa årligen åt statskassan 16 å 18
millioner mark — samtidigt härmed skulle försvinna, då
naturligtvis äfven de vid våra gränser uppburna tullinkomsterna skulle
vandra till ryeka skattkammaren, betyder i detta fall ej så
mycket. Ty ha vi en gång mynt och tull gemensamma med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
