Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1890 / 110 (1881-1891) With: Arvid Ahnfelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

han skulle undervisa, och fann sig här hafva »en utmärkt
treflig och angenäm kondition». Sorg och saknad lade
emellertid till en början sin blytyngd på hans glada mod.
Sin klagan förtrodde han åt en vän: »Ack, huru splittrad
är icke vår familj nu mot då vi sist träffades! Det kännes
bra tungt att hafva förlorat far och dertill en sådan far.»
Men sorgemolnen skingrades efter hand, och Arvid Ahnfelt
fick på Axelvold en glad tid. I den sällskapskrets, som han
umgicks uti, gjorde han första bekantskapen med sin blifvande
maka, Hilda Runnerström, och de unga tu »kommo öfverens».
Den gladlynte studenten hade dittills alltjämt lefvat

Arvid Ahnfelt vid 20 års ålder.

ögonblickets lif, äfven om detta ej alltid stält sig så gladt; nu
uppgick tanken på ett framtida eget hem, men för att
förverkliga den tanken kräfdes större allvar och strängare
arbete.

Det låg öfver denna tid en ungdomlig frihetsstämning,
som lätt meddelade sig åt lifliga sympatiska sinnen; man
var hänförd af Garibaldi och Abraham Lincoln, man egnade
sitt varma deltagande åt Polens olyckliga frihetskamp; i
vårt land slog liberalismen ut i blomma under den rörelse,
som föregick representationsreformen, och skandinavismen
hade just då att genomgå sitt ödesdigra »eldprof». Under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>