Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vara författad af någon framstående »latinpedagog», ehuru
stilens sprittande liflighet vitnade däremot. Ingen kunde
väl ana och högst få veta ännu, att den i sjelfva verket lär
vara författad af — Arvid Ahnfelt, den radikale
tidskriftsutgifvaren. Han gjorde det ej blott i följd af sina
fädernetraditioner och sitt medvetande af antikens stilbildande makt,
utan äfven under påverkan af ett frihetssinne, som kände
sig draget till den klassiska forntiden, men med antipati
vände sig bort från allt, som erinrade om medeltiden. Så
i följande tirad: »När den gyllne åldern kommer — menar
han (hr Hedin) — då den siste latinaren blifvit, i enlighet
med ett kändt uttryck om ett par andra potentater, hängd
i den siste gammaldagspedagogens tarmar, då skola våra
barn börja att studera historia, och detta skall tillgå så, att
de skola läsa den gamle t. ex. den gamle angelsaxiske
kyrkohistorikern Beda på grundspråket, i stället för att nu,
såsom bedröfligen händer, i tionde eller tjugonde hand
inhemta, huru det tillgick i Englands medeltidskyrka. Nu
påstår visserligen malisen, att Beda hade den ovanan att
skrifva på latin, han liksom så många andra som gifvit de
vitnesbörd om medeltidens lärda forskning, hvilka våra
lyckliga efterkommande skola uppbygga sig med; men kanske
vi kunna hoppas, att det var så kallad »kökslatin», som
medeltidsförfattarne visa sig ha begagnat, och mot detta
torde hr Hedin icke hafva något att invända, om man blott
slipper från det infama klassiska latinet. — — För öfrigt
våga vi den suppositionen, att äfven medeltidens
skriftställare stundom förstodo att begagna Latiens tungomål
enligt konstens regler; men detta förlåter kanske författaren,
om blott det har skett under medeltiden, för hvilken han
fattat en så brinnande kärlek.» Då Hedin till slut
uppstält »reformvännernas bildningsideal», söndersliter rec. detta
på det obarmhertigaste under förmenande, att »ett
snustorrare bildningsideal än hr Hedins ligger icke inom
möjlighetens gränser.» Till slut tror han sig hafva visat, att
samme förf. med sin bevisning åstadkommit »en fullständig
deductio en absurdum, icke rörande det förmenta
herraväldet, utan just rörande vissa »reformvänners
bildningsideal. »
Liksom Ahnfelts språk var raskt, pikant och lättläst,
så bar hans arbete, äfven då det var som strängast, aldrig
någon prägel af mödans tyngd; han förstod också att vinna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
