Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
omåttliga reklamer, som nu på senare tider, fastän emanerande
från en och samma källa, dykt upp på flera spridda håll,
men som väl rättast äro att betrakta som premier för snäll
skolgång i en viss skådespelarfabrik och lockmedel att tubba dit
flera. Uti en mycket tacksam biroll var hr Personne mycket
lyckad och både karakteristisk och rolig samt dessutom rätt
mycket fri från sina imitationsmanér. Hr Hillberg i en annan
biroll utöfvade en fördelaktig verkan genom sin lugna
säkerhet. Fru Rundberg spetsade till organen för att vara
gudbe-vars riktigt förnäm, men försummade för öfrigt något för
mycket sin lilla, men visst icke otacksamma roll.
I salongspjeser på denna scen brukar esomoftast det
tryta åtskilligt i elegans hvad de statistartade birollerna
beträffar; denna gång var dock med hänsyn till drägterna den
saken synnerligen väl tillgodosedd och sjelfva iscensättningen
för öfrigt uppenbarade mycken omsorg och smak.
Att döma af den förutskickade officiösa förklaringen
återupptogs Sardous komedi »Dora» egentligen af två skäl.
Det ena var, att pjesen som nyhet hade gifvit så många goda
bus, och det andra, att fru Hartman önskade försöka sig i
en annan genre än den vanliga. Båda skälen äro ju
oveder-läggligt öfvertygande. Det vore ju sorgligt, om utdelningen
i år skulle bli mindre än i fjol, så att den så sorgfälligt
utvalda och rekryterade artistgrupp utan vank och lyte, som
är sammanförd vid denna scen, icke skulle å nyo — jfr
uträkningarna i Thalia — komma i åtnjutande af samma löner
som under den gamla »goda» W—ska tiden och dessutom
sitt lilla dyrtidstillägg af 8 % å dessa senare. Ty då
privat-teatrarnes personal särskildt under de båda sista åren fått
lära sig inse den praktiska betydelsen af direktörsombyten,
kontraktskonverteringar och fantasirika utbetalningslöften, så är
det desto angelägnare, att åtminstone Dramatiska teaterns
medlemmar få oberörda af dylika distraherande omständigheter
fortsatta sin nitiska och planmässiga verksamhet för konstens
höga ändamål. Och hvad det andra skälet beträffar, så var
det ju uppenbart, att något måste göras för att tysta till
munnen på de i längden retsamme belackarne, som prata om att
teatern inte har en primadonna, som kan spela tragedi, och
då det inte är gifvet hvem som hälst att besitta lämpliga
egenskaper för en primadonnabefattning, så var ju konklusionen
lätt att draga. Och när man för resten har en så stor del
af publiken och kritiken så under sino lydno, hvarför inte göra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
