Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fafctaren con amore skrifvit denna uppsats, hvars ämne han säger
vara, i sia nuvarande form, mera ärfd natur Un förvärfdt
medvetande. Läsaren erhåller en fyllig framställning af folkvisans
karaktäristiska kännemärken, af historiken om upptäckterna ooh
insamlingarna af folkvisan i olika länder. Författaren glömmer
naturligtvis ej den afgörande inverkan, folkpoesien utöfvat på
konstdikten i våra dagar (och genom sitt nära samband med
nationaliteten äfven på politiken). Påståendet, att folkmelodierna
skulle härstamma från kyrkosången, har ej bekräftat sig vid
undersökning; snarare kan den senare sägas ha lånat af de förra.
Liksom folkpoesien pånyttfödt konstpoesien, har folkmelodien
ingripit epokgörande i tonkonstens utveckling genom natur och
innerlighet. Icke minst intressant är redogörelsen för sagosamlingarna
och de vetenskapliga teorierna om sagans uppkomst: bröderne
Grimms mytologiska, Max Müllers etymologisk-natursymboliska,
Benfeys historisk-indiska, Köhlers och Casquins individualistiska,
Tylers och Langs primitivt-psykologiska, hvilken sistnämda synes
oss i sjelfva verket återföra förklaringen till den mytisk-symboliska.
Det är nämligen ett psykologiskt grunddrag hos den primitiva
sagan, att hennes innehåll uppfattas och framställes som
verklighet och sanning. Hvad som för oss bildade — och numera
för många, ehuru ej alla, folksagoberättare — framstår som en
diktad verld, en fantasiverld, var ursprungligen föremål för en
naiv tro. Men det samma var äfven myten. Sagan och myten
ba samma källa: menniskans uppfattning af naturfenomenen som
personliga makter. Ingendera uppfann afsigtligt. Dikt och
fantasi äro senare begrepp. Myt och saga lågo förenade i samma
uråskådning, innan de skildes, och ha äfven sedan spelat in i
hvarandra.
Hvad gifver väl nutidens folkläsning i ersättning för den
traditionella sagan? Mycket godt utan tvifvel — äfven tryckta
sagor och visor i stället för berättade och sjungna — men Ufven
en hårresande litteratur af vansinnig smuts och rafflande
ohyggligheter. Författaren har sett den hopas i högar i biblioteket.
Skall den, frågar han, »befordra invasioner af inhemska hunnerV»
Svaret blir hänvisning till tron »på det godas förmåga att
uppträda i nya, oväntade former.»
Återstår omnämna uppsatsen En Elxevicr samling, som är
af specielt bibliognostiskt intresse. Den gör läsaren på ett
angenämt sätt bekant med boktryckeri- och bokbinderi industriens
faaate läckerheter. Ifrågavarande samling är den största och
mest utvalda i sitt slag och kommer genom egarens — en svensk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
