Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nisation, öfverenskommelser och sedvanor. Men den stora
all-månbeten, hvilken öfver hufvud taget följer alltför litet med
engelska förhållanden, bar uppenbarligen i mycket högTe grad
uppmärksammat den onekligen uppseendeväckande socialdemokratiska
rörelsen i Tyskland, och i denna sak som i så många andra, i
synnerhet å lagstiftningens område, har man bildat sig en
opinion enligt tyskt åskådningssätt och temligen ensidigt tagit
Tyskland till föredöme. Den tyska socialdemokratien, äfvensom de
lagstiftningsåtgärder den framkallat, har låtit tala om sig. Då
tidningarna en och annan gång, t. ex. under en stor strejk, offra
en spalt åt engelska arbetareförhållanden, läser man hvarje dag
om kejsarens af Tyskland och Bismarcks förbållande till
socialdemokratien med anledning än af socialistlagen, än af valen, än
af försäkringslagar och dylikt. Luften är så till Bägandes mättad
med tysk arbetarepolitik, och allmänna opinionen, smittande äfven
de ledande männen, låter föra sig allt vidare in på tysk
uppfattning af hithörande förhållanden.
Vi ha redan sagt, att själfva den stora frågans ganska
invecklade natur, hvilken ständigt framvisar tvänne fysiognomier,
en med ekonomiskt, en med politiskt uttryck, kan leda till
diametralt motsatta åsigter om hennes rätta lösning. Men böjelsen
att vilja den ena eller den andra vägen härleder sig från helt
olika nationela egenskaper och traditioner hos Tysklands och
Storbritanniens folk.
Engelsmannen är så i politiska som i enskilda frågor van
aU ständigt först och främst lita på sig själf. Han tycker ej
om något förmyndareskap, och lika litet som han tål, att staten
i oträngdt mål blandar sig i hans affärer, lika litet begär han af
staten någon hjälp, så länge han för sin egen del eller
tillsammans med yrkesbröder eller andra lika tänkande och lika
intresserade ser sig oförhindrad att sköta och främja sina intressen.
Det är nogsamt bekant, huru i Storbritannien en mängd
förhållanden af största vigt och betydelse för samhället ordnas å
enskild väg, hvilka annorstädes ha behöft lagstiftningens hjälp för
att komma till stånd. Regering och parlament äro därför också
ganska återhållsamma, då det gäller den positiva lagstiftningen,
aom, hur man än inrättar den, städse kommer att i någon mån
ligga band på individens fria rörelser och själfbestämmanderätt.
Man litar så länge som möjligt på individens, på
samhällsklassens, på folkets energi och traditionela vana att reda sig själf,
oeh då det blir nödvändigt att lagstifta, föredrager man sädana
ltgar, hvilka antingen åsyfta att hindra ett kränkande af andras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
