Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
göra ju sioa tillskott i förhållande, procentvis, till arbetames
eget tillskott, och det sistnämda rättar sig natarligtvis i det stora
hela taget efter hvad som fordras för att verkställa de mellan
båda parterna öfverenskomna utbetalningarne vid olycksfall.
Antagligen kommer man ej heller att afvika från principen
om det fria aftalet äfven på detta område, och det lär vara all
orsak att tro, det oppositionen från Tradé unions sida förskrifver
sig därifrån, att man för agitationsändamäl — med anledning af
ofvan nämde strid om ansvarighetens utsträokning — önskar tills
vidare upprätthålla ett visst missnöje med den nu varande lagen,
ty utan missnöje ingen agitation. Men genom »contracting out»
har just sämja mellan arbetsgifvare och arbetare nppstått.
I Tyskland, där man i den egentliga fabrikslagstiftningen
härmat England, har man däremot med afseende å
arbetareförsäkring slagit in på helt andra vägar.
Hvad nu olycksfallser sättningar beträffar etablerade lagen af
6 juli 1884 (l oktober 1885) ¿mwzsförsäkring för arbetsgifvarne
till fördel för deras arbetare utan afseende å œ’saken till olyckan.
Man lemnade alltså fullständigt ansvarighetsprincipen, hvilken
hittills varit gällande. Det går så långt, att, enligt ett utslag,
olycka-fallsersättning betalas då t. ex. en arbetare dödas af blixten.
Det är tills vidare industrin, landtbruket och sjöfarten, hvilka
skola bära följderna af den skada arbetaren under sysslandet
därmed måtte lida, alldeles på samma sätt som då någon del af de
döda inventarierna skadas. De engelska arbetarne skulle aldrig
finna sig i en princip, hvilken å ena sidan ställer dem i klass
med boskap och hästar eller med maskiner och redskap, och &
andra sidan, genom att borttaga ansvarighetsprincipen, ställer den
skadade arbetaren i klass med fattighjon. För själfkänslan är
det en ofantlig skilnad mellan å ena sidan, att arbetaren i likhet
med alla andra medborgare utsöker ett ersättningskraf enligt en
allmänt gällande rättsprincip, och å andra sidan, att han ställes
i en klass för sig som den, hvilken i likhet med fattighjonen
måste hjälpas utan afseende å, huruvida han äger ett äfven inom
andra samhällsklasser erkändt ersättningsanspråk. En författare
har också kallat det tyska systemet en »législation d’assistance»,
icke » d’assurance », emedan det här ej är tal om något för något.
Man hade i Tyskland väntat sig en utvidgning och ett
skärpande af ansvarighetsprincipen, likasom i England skett, men i
stället därför drefs regeringen steg för steg till en omedelbar
beskattning af industrin till fördel för arbetarne, hvilka ej betala
bidrag. Som detta innebar ett ökande af produktionskostnaderna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
