Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»kicklig och fullständigt betrodd exekutiv myndighet.» Äfvefl
andra arbetsgifvare ha uttalat sig i samma riktning, den
ryktbare Mundella likaså, och åtskilliga bland de framstående
engelska författare, hvilka behandlat arbetarefrågan, hysa samma åsigt.
Sedd ur en annan synpúnkt kan saken framställas så, att
i Tyskland betraktas arbetarne såsom tjänstehjon, i England
såsom fria, jämnbördiga kontrahenter.
Det åskådningssättet att arbetsgifvaren är husbofiden,
arbetaren tjänarent är ett arf från forna dagar, h vil ket ännu i våra
tider — till och med i det industrielt framskridna England —
spökar i många hjärnor. Men jast i England är man nu på god
väg att allmänt byta om ståndpankt, detta till följd af den fria
arbetare*organisationen, medan man i Tyskland ytterligare skärpt
känslan af tjänareförhållandet och därigenom såväl socialt som
politiskt börjat en reaktion. För att åskådliggöra, hvad det här
gäller — i synnerhet då frågan är om en friboren nation —
tillåta vi oss anföra några ord af Raphael om saken.
»De (arbetsgifvarne) glömma, att i våra dagar arbetsgifvare
och arbetare stå emot hvarandra såsom köpare och säljare af eo
vara som alla andra. Denna vara må i följd af sin
oskiljaktighet från sin 6äljares person — ett förhållande, som för köparen,
arbetsgifvaren/ medför en högst betydlig makt öfver säljarens hela
fysiska, intellektuela, moraliska och sociala tillvaro — förete
vissa egondomligheter, som i ett eller annat afseende betinga
några afvikelser från det vanliga sättet att bringa ett fritt aftal
till stånd, något inskridande från statens sida till den i
allmänhet svagare partens, arbetarens, förmån» (vi ha ofvanför påpekat
att England ej försummat detta där det varit nödvändigt), »någon
sammanslutning med yrkesbröder för att med de små krafternas
stora förenade makt fylla de luckor lagstiftningen med rätta
lem-nar åt vederbörandes egen verksamhet att fylla, likasom för att
— och detta icke minst — blåsa lif i lagens annars ofta no g
redan i födseln döda bokstäfver; — men i alla fall, arbetet är
en vara, om hvars afyttrande vederbörande såsom köpare och
säljare här som på andra håll ha att afhandla med hvarandra.
De äro ju ock i själfva verket af hvarandra oberoende jämlikar,
som förena sina krafter för att uppnå ett gifvet mål, hvar och
en med makt att göra sin rätt gällande, men icke att skrifva
lagar för motparten. Ingendera har rätt att »diktera», och de
måste således också som andra aftalande parter mötas å jämlik
fot. Detta är våra dagars af lagstiftningen, af vetenskapen, af
arbetarnes egen pjälfkänsla angifna »signatur». Det medeltida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
